Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - II. Mineralens och bergarternas betydelse, av H. Carlborg - Historik - Medeltiden - Nyare tiden
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
62
MINERALS OCH BERGAUTERS BETYDELSE.
från tysk sida ej varit ovanligt. Så t. ex. hade borgare i Lübeck andelar i Stora
Kopparberget, såsom framgår av ett gåvobrev år 1322. Tyskar voro omkr. 1500 delägare med
riksföreståndaren Svante Nilsson Sture i silver- och koppargruvor i Östergötland.
Själva namnet Garpenberg tyder på liknande förhållanden, ty garp var under
medeltiden en benämning på tyskar. Den svenska järnexporten av osmund behärskades
av Danzig och Lübeck, och spelade för dessa städer en mycket viktig roll.
Järngruve-driften och järnhanteringen synes däremot hava legat i svenska händer, medan de tyska
köpmännen svartsjukt vakade över att den råa osmundens förädling förbehölls de tyska
verkstäderna. Över huvud taget får man beträffande Sverige under Medeltiden det
intrycket, att det var ett synnerligen viktigt uppland för hansestäderna, varest bergens
skatter i rikt mått kunde skördas av dådlystna köpmän, bergsmän och äventyrare.
Under Medeltiden upptäcktes några nya metaller. Redan i forntiden var antimonens
svavelförening bekant och använd i vissa preparat. I slutet av 1400-talet var själva
metallen väl känd, såsom framgår av tyska författares arbeten, och användes dels för
att med bly bilda en hård legering samt dels i ren form för framställning av klockor och
speglar. Även vismuten var känd på 1400-talet, ehuru dess utmärkande egenskaper först
senare blevo bekanta. I stort sett spelade dock dessa upptäckter en jämförelsevis
liten roll.
Nyare tiden.
Indien, med vilket namn man då förstod alla länder vid den södra oceanen från
Kina till östra kusten av Afrika, var för forntidens folk ett sagoland, överflödande
av alla slags dyrbarheter och framförallt guld i stora mängder. Under forntiden
voro förbindelserna mellan Medelhavsbäckenet och Indien mycket livliga om också
ej omedelbara och direkta, men blevo senare tidvis alldeles avbrutna och
genomgående mycket försvårade, när muhammedanismen utvecklat sig till en världsmakt,
som behärskade alla handelsvägar österut. Strävandena att åstadkomma direkt
förbindelse med de länder, som troddes hysa sådana rikedomar, medförde slutligen de stora
geografiska upptäckter, vilka bruka anses vara bland de viktigaste av de företeelser,
som inleda Nyare tiden. Ur bergshanteringens synpunkt var det framförallt upptäckten
av Amerika som blev av överväldigande betydelse. De spanska och portugisiska
äventyrare och upptäckare, som erövrade Syd- och Mellanamerika åt sina fädernesland,
framdrevos först och främst av törsten efter rikedomar, och guldets och silvrets
upp-täcktshistoria härstädes är därför också landets.
Guld fann man mångenstädes, icke blott som hopsamlade skatter hos
infödingarna, utan även i floderna, men någon mera betydande guldgruva upptäckte
man icke. Ej långt efter Inkarikets erövring stötte man emellertid 1545 på en stor
ädel fyndighet, nämligen Potosis berömda silvergruva på högslätten sydost om
Titicaca-sjön i nuvarande Bolivia, en gruva som varit av ofantlig betydelse för det spanska
Amerikas utveckling. Två år efter upptäckten hade staden Potosi 2 500 hus och 14 000
innevånare, vilken senare siffra 1611 hade vuxit till 150 000, trots att trakten, som är
belägen 4 670 m över havet, är i hög grad ofruktbar. Till år 1864 beräknas det silver man
tagit ur Potosigruvorna hava ett värde av 3 631 128 362 pesos, vilket, då en gammal
spansk peso höll föga mindre fint silver än en gammal svensk specieriksdaler med ett
värde av c:a 4 kronor, skulle motsvara c:a 14 milliarder kronor, vilket dock kanske är
något överdrivet. Potosis historia är allt annat än hedrande för landets spanska er-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
