Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - II. Mineralens och bergarternas betydelse, av H. Carlborg - Historik - Nyare tiden
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
HISTORIK. NYARE TIDEN.
65
men guldframställningens tyngdpunkt låg i Mexico, Colombia, Brasilien, Peru, Bolivia
och Chile. I andra och tredje årtiondena minskades produktionen avsevärt i det
spansktalande Amerika på grund av politiska oroligheter; så t. ex. var produktionen av silver
och guld i Mexico vid revolutionens början år 1810 c:a 75 millioner kronor men vid dess
slut 10 år senare blott 15 millioner. I stället inträdde Ryssland som producent i större
skala, sedan 1820 fyndigheterna i Ural börjat bearbetas vid Beresovsk, och sedan ungefär
ett årtionde därefter de västsibiriska förekomsterna belagts med arbete, vilka sedermera
lämnat en stadigt, om också långsamt tilltagande guldström.
Omkr. 1850 gjordes emellertid tvenne nya fynd, som skulle få den allra största
betydelse. På våren 1848 upptäckte J. W. Marshall vaskguld i större mängder i American
River i Coloma i Californien, som strax förut övergått från mexikansk till nordamerikansk
överhöghet, och Nordamerika greps av en guldfeber, vars like världen dittills
knappast skådat. Verkliga flodvågor av guldgrävare rullade västerut, dels över Panamanäset,
dels över de dittills delvis nästan okända västliga trakterna av den nordamerikanska
kontinenten, verksamt bidragande till befolkandet av dessa områden av det väldiga
riket.
Snart därefter, år 1851, gjordes de första guldfynden i Australien, först i Nya
Syd-Wales och Victoria och sedermera i Queensland och på Nya Zeeland.
Det var det lätt och med primitiva metoder utvinnbara vaskguldet, som först påfanns
och bearbetades på alla dessa ställen. Snart började dock de rikaste
vaskmalmsfyndig-heterna bliva uttömda och så småningom, i regel ganska långsamt, började man övergå
till gruvdrift på bergmalmer. En guldkvartsgång påträffades första gången i Californien
år 1850 vid Gold Hill i Grass Valley.
1859, tio år efter upptäckten av guld i Californien, hittade tvenne irländska
gruvarbetare, Peter O’Riley och Patrick M’Laughlin, guld vid ett vaskprov, som de av en
tillfällighet anställde på grus från en brunnsgrävning i Carsonflodens dalgång i Sierra
Nevada. De skaffade sig genast var sitt utmål och började vaska guldsanden, men
kastade bort alla stycken av kvarts och mörk, rostig bergart. En man vid namn Henry
Comstock hade också skaffat sig ett utmål och började snart misstänka, att den svarta
bergarten var värdefull, vilket han mycket riktigt fann bekräftat, sedan han låtit göra
analys därå och man funnit icke blott mycket guld utan även ännu större mängder
silver. Efter honom uppkallades den nu funna Comstockgången, en av de rikaste
malmförekomster, som någonsin belagts med arbete. Nyheten om fyndet spred sig
blixtsnabbt, och lycksökare började samlas till Mount Davidson i Nevada från alla håll.
Lurviga mustanger, knotiga mulor och säkerfotade små åsnor klättrade uppför Sierra
Nevadas branta sluttningar, lastade med packor av filtar, fläsk, mjöl, kittlar, pannor,
spadar m. m. Tunna rökpelare stego upp från hundratals små lägereldar på
bergssluttningarna, och hackornas skarpa slag skrämde överallt fram ödlorna ur deras hålor i
ödemarken, där de förut varit ensamma härskare. De massor av guld- och silvertackor, som
snart samlades till San Francisco och utgjorde påtagliga bevis för vilka rikedomar, som
här bragtes i dagen, uppväckte minnen om Potosis skatter, Montezumas lösepenning
och Spaniens tungt lastade galejor; febern spred sig hastigt, köpmän stängde sina
kontor, bokhållare lämnade sina pulpeter, sjömän övergå vo sina fartyg och arbetare sina
verkstäder, alla tänkte blott på huru de fort nog skulle nå bergskedjan, där
silverskatterna hägrade i fjärran. Många vunno också rikedom genom Comstockgången; en gruva,
som i begynnelsen såldes för en gammal häst, en flaska whisky, några filtar och 2 500
dollar kontant, var efter 4 år värd 7 600 000 dollar. Den största malmkroppen, The
5—252144. Uppfinningarnas bok. IV.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
