Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - II. Mineralens och bergarternas betydelse, av H. Carlborg - Historik - Nyare tiden
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
80
MINERALS OCH BERGARTERS BETYDELSE.
Ormbergs- och Risbergsfälten brytas även mindre fosforrika malmer, som finna
användning inom landet. Även en del av den fosforrika malmen användes vid svenska järnverk.
Det var emellertid i främsta rummet de lappländska fyndigheterna, som visade sig
bliva av betydelse för malmexporten. Ätt i Lappland funnos stora
järnmalmsförekomster visste man tidigt, så t. ex. omnämnes Gällivare malmberg (fig. 40) redan 1704, och
Kiirunavaara (fig. 41) samt Luossavaara voro kända ungefär samtidigt. Vid Svappavaara
bröts järnmalm 1707, men redan på 1600-talet blevo detta fälts kopparmalmer
tillgodogjorda, ehuru givetvis i liten skala. Vid upprepade tillfällen sökte man i nordligaste
Fig. 41. Kiirunavaara
Sverige uppamma en på dessa fyndigheter grundad järnindustri, men med
otillfredsställande resultat, på grund av dels svåra transportförhållanden och dels malmernas i
allmänhet höga fosforhalter.
Gällivaregruvorna ägdes åren 1860 till omkr. 1890 av engelska bolag, som hade föga
framgång med sin verksamhet och ej ens lyckades fullborda den järnväg från Gällivare
till Luleå, varå de hade koncession och vilken sedermera i ofärdigt skick måste övertagas
och fullbordas av svenska staten. För vinnande av bästa utfraktsmöjligheter för
Kiirunavaara fordrades emellertid även en järnväg till hamnen Narvik å den närbelägna
norska kusten, som byggdes genom svenska och norska staternas försorg och började
trafikeras 1902.
Efter transportfrågans lösning tog den lappländska malmbrytningen omedelbart
fart; redan 1889 var den i Gällivare malmberg 67 063 ton, men upptogs med kraft först
efter 1891 av det nybildade svenska Aktiebolaget Gällivare malmfält och kunde 1901
överskrida 1 milbon ton. I Kiirunavaara började ej någon egentlig brytning förrän 1900,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
