- Project Runeberg -  Uppfinningarnas bok / IV. Gruvväsen och metallurgi /
79

(1925-1939) [MARC] With: Sam Lindstedt
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - II. Mineralens och bergarternas betydelse, av H. Carlborg - Historik - Nyare tiden

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

HISTORIK. NYARE TIDEN.

79

därigenom kunde framställas goda produkter. Härigenom och genom mångahanda
andra tekniska förbättringar ökades produktionsförmågan högst väsentligt, och den
malmnöd, som från vissa håll påstods vara i sikte, visade sig i själva verket vara mycket
avlägsen.

En annan, mera uppseendeväckande utveckling än den i det föregående beskrivna
och för kvalitetsmalmgruvorna karakteristiska har ett annat mellansvenskt gruvfält haft,
nämligen Grängesberg, fig. 39. Gruvorna där voro tidigt kända; redan 1624 påstås i en
berättelse om Svea Rikes Bergverk, att »där intet är till att säga huru stor den malmen är»,
men malmen kunde länge användas blott i ganska begränsad omfattning, emedan den är

Fig. 40. Kaptensgruvan vid Gällivare malmberg.

förorenad av mycket fosfor, som meddelar det därur framställda järnet dåliga
egenskaper. 1844 utfärdades t. o. m. av Bergskollegium ett förbud att bryta i vissa delar av fältet,
men detta modifierades ganska snart att omfatta blott den mest oartade malmen. Genom
utarbetandet i Tyskland av en ny stålframställningsmetod, den basiska bessemer- eller
Thomasmetoden, blev nämligen fosforn en önskvärd i stället för tidigare en skadlig
beståndsdel i malmen, i det att som biprodukt erhålles s. k. thomasfosfat, som utgör ett
värdefullt gödningsämne. År 1883 bildades Grängesbergs gruvaktiebolag, som snart
inköpte de största delarna av gruvfältet och började ordna för rationell gruvbrytning i
större skala. Inom landet kunde emellertid blott smärre kvantiteter dylik malm
avsättas, varför man inriktade sig på igångsättandet av en vittomfattande malmexport, som
tog sin begynnelse redan 1882 med c:a 700 ton och sedan så småningom närmade sig
millionen. Brytningen av exportmalmen är huvudsakligen koncentrerad till de s. k. Norra
och Södra Export- samt Strandbergsfälten, under det att i Lombergs-, Östra och Västra

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Thu Oct 2 00:03:33 2025 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/uppfbok/4/0091.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free