Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - II. Mineralens och bergarternas betydelse, av H. Carlborg - Tillgång och produktion av nyttiga mineral - Järnmalm
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
84
MINERALS OCH BERGARTERS BETYDELSE.
Det mesta av den i Frankrike och Luxemburg samt tidigare i Tyskland brutna malmen
höll mellan 30 och 40 %.
Det behöver knappast påpekas, att förhållandet mellan olika länder i fråga om
järntillverkningen är ett helt annat än ovanstående siffror utvisa, på grund av att vissa
äro malmexporterande, andra åter importerande. I stort sett förhåller det sig så, att
»malmen går till kolet», så att länder med de största koltillgångarna äro de förnämsta
j ärntill verkarna.
Genom att Tyskland i Versaillesfreden 1919 måste till Frankrike avstå Lothringen
med dess minette-förekomster, har dess ställning som malmproducent gått betydligt
tillbaka, liksom numera ej heller Luxemburg tillhör den tyska tullunionen. I själva
verket steg uppfordringen i dessa områden till över 25 miljoner ton, vadan hädanefter
Frankrike intager Tysklands plats som den största malmproducenten i Europa.
Den svenska järnmalmsproduktionen utgjorde i forna tider en
stor del av världens totala. Från c:a 38 % år 1740 har andelen sjunkit successivt till 1.6
% år 1890 men har sedermera stigit till c:a 4 %, sedan en avsevärd malmexport
kommit i gång.
Fr. o. m. år 1833 finnes en noggrann bergverksstatistik i vårt land, vilken visar
följande utveckling.
Årligen Produktion av styckemalm och slig Ton Export i % av
produktionen
1833—1840 .... 238 307 0.74
1841—1850 .... 273 131 0.84
1851—1860 .... 359 049 0.63
1861—1870 .... 509 444 1.99
1871—1880 .... 771 869 2.46
1881—1890 .... 904 939 6.93
1891—1900. . . . 1907 043 51.65
1901—1910 .... 4122 749 75.55
1911—1920 .... 6 312 281 78.88
1921—1925. . . . 6 584 417 88.01
De malmer, som exporteras från Sverige, äro till allra största delen så starkt
fos-forhaltiga, att de endast i mycket ringa utsträckning kunna konsumeras av den
inhemska järnindustrien, som är huvudsakligen inriktad på kvalitetstillverkning. På grund
av avsaknaden av billigt bränsle och otillräcklig avsättning inom landet möter det stora
svårigheter att på dessa malmer grunda en järnframställning, som kan konkurrera med
de stora industriländernas.
Produktionen av direkt användbar styckemalm och slig i de större svenska gruvorna
framgår av vidstående tabell.
Uppfordringen av sjö- och myrmalm har alltid varit till kvantiteten jämförelsevis
obetydlig och har i årsmedeltal för femårsperioder under tidsavsnittet 1833—1920 varierat
mellan 832 ton 1901—1905 och 11 727 ton 1861—65, varvid emellertid bör bemärkas,
att den före sistnämnda femårsperiod är endast ofullständigt redovisad.
Med ledning av uppgifter från äldre tider över järn till verkningens storlek har
Sund-holm beräknat Sveriges totala järnmalmsproduktion till i runt tal 210 000 000 ton till
1924 års slut, eller 3.6 % av världens totala, varav 112 000 000 exporterats, d. v. s. 53 %.
På grund av järnets stora betydelse för mänskligheten och enär tillgången av
järnmalmer är begränsad, då ju med undantag för sjö- och myrmalmer någon nybildning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
