Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - II. Mineralens och bergarternas betydelse, av H. Carlborg - Tillgång och produktion av nyttiga mineral - Järnmalm
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
NYTTIGA MINERAL. JÄRNMALM.
83
past tänkbara. Även som byggnadsmaterial är denna metall svår att umbära för
många ändamål. Visserligen kan man göra det tankeexperimentet att inrätta t. ex.
»bronsvägar» i stället för järnvägar, men man skulle knappast kunna utföra dessa i
praktiken. Och dessutom spelar ju järnet i elektrotekniken på grund av sina magnetiska
egenskaper en grundläggande roll, i fråga om vilken det ännu ej fått någon ersättare.
Bland metallerna är det därför den ojämförligt viktigaste.
Nu inträffar det lyckliga förhållandet, att järnmalmerna förekomma i de flesta
geologiska formationer och spridda över hela jordytan. Vissa delar av världen äro dock i
högre grad än andra begåvade därmed och dessa förekomster hava mycket bidragit
till ifrågavarande länders, Amerikas Förenta staters, Englands, Frankrikes och
Tysklands dominerande industriella inflytande.
Världens årliga produktion av järnmalm och tackjärn utgjorde i miljoner ton
År Malm Tackjärn År Malm Tackjärn
1750 . . . ... 0.5 0.2 1890 . . . . . . 58.0 27.9
1800 . . . ... 2.0 0.8 1900 . . . . . . 92.0 41.2
♦ 1850 . . . . . . 11.0 4.8 1910 . . . . . . 150.0 66.0
1870 . . . . . . 28.0 11.6 1920 . . . . . . 120.9 59 9
Den har sålunda vuxit i mycket snabb takt och i stort sett fördubblats under varje
20-årsperiod. Före 1750 äro statistiska data endast undantagsvis tillgängliga, men man
kan dock, ehuru utan större anspråk på noggrannhet, anslå världens totala
järnmalms-produktion t. o. m. år 1920 till c:a 5 200 miljoner ton, motsvarande c:a 2 400 miljoner
ton järn. Om man tänker sig hela denna ofantliga järnkvantitet samlad i en enda stor kub,
skulle denna hava en sida av c: a 675 meter.
De viktigaste malmproducerande ländernas betydelse för världshushållningen
framgår av nedanstående sammanställning, angivande årsmed eltalen för perioderna 1910—
1914, 1919—1923 och 1925 i miljoner ton.
1910-1914 1919—1923 1925
Förenta staterna - . . 52.7 55.9 62.9
Tyskland j> 31.7 15.6 5.9
Luxemburg (3.6 5.3 (1924)
Frankrike . 18.1 16.4 35.7
Storbritannien . 15.3 9.4 11.2
Spanien ’ 8.7 3.6 4.6
Sverige 6.5 5.6 8.2
Ryssland ? 2.0
Österrike | 4.8 10.7 0.8
Ungern 10.1 ?
Algeriet 1.2 1.1 1.8
New Foundland 1.1 0.7 ?
Italien 0.6 0.4 0.3
Brittiska Indien 0.4 0.7 1.5
Medeljärnhalterna för den i olika länder brutna järnmalmen uppvisar stora skilj
-aktigheter. Sverige har den rikaste malmen med c:a 61 % järn, Förenta staternas
medelhalt ligger obetydligt över 50 % och Storbritanniens överstiger nätt och jämnt 30 %.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
