Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - II. Mineralens och bergarternas betydelse, av H. Carlborg - Tillgång och produktion av nyttiga mineral - Järnmalm - Koppar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
86
MINERALS OCH BERGARTERS BETYDELSE.
Aktuella tillgångar miljoner ton Potentiella tillgångar miljoner ton
Malm Järninnehåll Malm Järninnehåll
Norra Sverige 1035 670 134 80
Mellersta och södra Sverige 143 70 90 25
Summa 1178 740 224 105
Beträffande Kiirunavaara i Lappland, som är världens största kända samlade
fyndighet av rik järnmalm, kan nämnas, att tillgången därstädes, som genom
djupborrningar är ganska väl känd, beräknas till minst 1 000 miljoner ton. Djupgåendet har då
antagits uppgå till 500 m under den närbelägna sjön Luossajärvis yta, men är med
säkerhet större.
Skulle järntillverkningen av malm ökas i samma progression, som skett alltsedan
1850-talet, bleve det årliga malmbehovet inom kort tid mycket stort, så att åtminstone
de bäst belägna och rikaste fyndigheterna inom den civiliserade delen av världen måste
utbrytas inom en ganska kort tid för att fylla detsamma. Emellertid torde dels
malmbehovet ej växa lika fort som järnbehovet, emedan allt större mängder skrot tillföras
järnindustrien för omsmältning, så att den cirkulerande järnkvantiteten blir allt större,
dels är det av flera skäl knappast troligt, att konsumtionen av järn kan fortsätta att
ökas som hittills under någon längre tidrymd. Mänskligt att döma behöver därför
knappast för världen i dess helhet någon järnmalmsbrist inträda inom överskådlig tid.
Koppar.
Koppar har alltid varit en mycket använd metall och på grund av dess lämplighet
för elektrotekniskt ändamål har dess relativa betydelse under de senare årtiondena
blivit större än förut. Under 1880-talet producerades ungefär 1 ton koppar för varje
100 ton järn, men proportionen hade stadigt ökats till 1:70 för tiden 1911—1915.
Det är högst betydande mängder koppar, som finnas magasinerade i elektriska ledningar
och maskiner. År 1924 beräknades, att enbart i världens telefon- och telegrafsystem
funnos 680 000 ton, vilken kvantitet årligen lär tillväxa med c: a 90 000 ton.
Världens totala kopparproduktion t. o. m. år 1917 beräknas hava uppgått till
28 400 000 ton, till vilken kvantitet olika länder antagas hava bidragit på nedanstående
sätt.
[-Tusental-]
{+Tusen-
tal+} ton
Förenta staterna efter 1845 ......... 11 500
Chile................................. 3000
Spanien-Portugal..................... 2 900
Australien efter 1844 ............... 1 900
Japan................................1800
Ryssland-Sibirien....................1200
Tyskland.............................1 200
England, Cornwall....................1 000
Mexico efter 1879 ................... 1 000
Canada efter 1879 ....................... 580
Sverige efter omkr. 1220 ................ 510
Osterrike-Ungern......................... 350
Norge efter 1631 ........................ 300
Peru 1 250
Kaplandet 245
Bolivia I 100
Italien J 95
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
