Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - II. Mineralens och bergarternas betydelse, av H. Carlborg - Tillgång och produktion av nyttiga mineral - Koppar - Guld
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
NYTTIGA MINERAL. GULD.
87
Därtill kommer produktionen i vissa länder före de angivna åren samt mindre
mängder från åtskilliga andra håll. De kvantiteter malm, man måst smälta för att erhålla
ovanstående kopparmängder, undandraga sig alla beräkningar men äro högst avsevärda,
då kopparmalmernas halter i regel äro rätt låga.
Enär kopparmalmsförekomsterna på flera håll blivit så hårt skattade, att
produktionen numera minskat eller upphört, får rangordningen mellan de olika länderna med
hänsyn till nuvarande betydelse som kopparproducenter ett något annat utseende än
ovanstående tabell angiver. Åren 1913, 1918 och 1923 framställdes följande mängder
koppar i de viktigaste produktionsländerna:
Tusental ton
1913 1918 1923
Förenta staterna 566 866 651
Japan 74 96 64
Chile 41 86 203
Mexico 54 76 55
Canada 35 53 36
Peru 26 45 44
Spanien-Portugal 56 41 52
Australien 48 34 18
Afrika (Kaplandet, Katanga m. fl.) 23 31 74
Tyskland 26 15 17
Ryssland-Sibirien 34 5(?) 2 (?)
Världsproduktionen var 1913 1 018 000 ton, 1918 1 402 000 ton, 1923 1 246 000,
1924 1 367 000 ton och 1925 1 439 000 ton.
I Förenta staterna framställes sålunda betydligt mera av denna metall än i alla
övriga länder tillsammans. Fyndigheterna i Katangadistriktet i Belgiska Kongo äro
högst betydande, och deras produktion befinner sig i stadig ökning, oaktat de ur läget
härflytande många svårigheterna.
Sveriges kopparmalmsbrytning är numera försvinnande liten och förmår icke på
långt när täcka det egna behovet. Det bröts årligen 1891—1900 21 533 ton, 1901—10
24 272 ton, 1911—20 8 683 ton och 1921—1925 835 ton malm.
Orsaken till att Sverige, som en gång var världens största kopparproducent,
numera intager ett så undanskymt rum är, att Falu gruvas rika kopparmalmer äro i det
närmaste siutbrutna, så att endast en föga eller alls icke kopparhaltig svavelkis återstår.
Av den tidigare anförda totala kopparproduktionen i Sverige på 510 000 ton har Falu
gruva enligt beräkning lämnat c:a 440 000 ton och överträffar sålunda i betydelse vida
alla landets andra koppargruvor tillsammantagna. Som de förnämsta av våra gamla
svenska koppargruvor kunna nämnas Åtvidaberg, Nya Kopparberg (Ljusnarsberg),
Garpenberg, Riddarhyttan och Solstad. Koppartillverkningen i Falun nådde sitt maximum
år 1650 med 3 089 ton. Upptäckterna av kopparmalm i Skellefte fältet i Västerbotten
under de senaste åren kanske medför en ny blomstringsperiod för den svenska
kopparproduktionen.
Guld.
De kvantiteter av den »ädlaste» metallen, som mänskligheten före nyare tidens
ingång tillgodogjort sig, undandraga sig alla säkra beräkningar. Även om äldre
upp
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
