Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - II. Mineralens och bergarternas betydelse, av H. Carlborg - Tillgång och produktion av nyttiga mineral - Svavel och svavelkis - Grafit
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
96
MINERALS OCH BERGARTERS BETYDELSE.
Svavel och svavelkis.
Svavlet spelar en stor roll för den kemiska industrien, särskilt såsom beståndsdel
i den viktiga svavelsyran och som råmaterial för trämassefabrikernas sulfat- och
sulfit-lutar. Ett lands förbrukning av svavelsyra kan i viss mån anses som en mätare av
dess grad av industriell utveckling. Det i naturen förekommande gedigna svavlet kan
med lätthet ersättas av det i svavelkisen bundna, i det att valet av utgångsmaterial är
huvudsakligen en pris- och transportfråga. Numera behärskar det billiga och rena
amerikanska svavlet fullständigt marknaden. Magnetkisen är fattig på svavel och
kommer endast i undantagsfall till användning. Även för andra ändamål än de
ovannämnda är svavlet av vikt liksom även svavelhalten i andra mineral kan under vissa
omständigheter tillgodogöras, såsom är fallet t. ex. med tungspat och gips. Vid
förarbetandet av svavelhaltiga koppar- och zinkmalmer kan svavelsyra erhållas som
biprodukt.
Italien och därstädes framför allt Sicilien hade praktiskt taget monopol på gediget
svavel ända till 1904, då i Förenta staterna igångsattes produktion i större skala, som
redan 1912 överträffade Italiens och under världskriget ytterligare tilltog i betydelse.
Även Japans svavelproduktion är avsevärd. År 1923 framställdes i Nordamerika
1 645 000, i Italien 256 000 och i Japan 35 000 ton gediget svavel samt i hela världen
2 005 000 ton.
Världsproduktionen av svavelkis kan uppskattas till 4 å 5 miljoner ton, varav
Pyre-neiska halvön (förnämligast Rio Tintodistriktet) lämnar 2.5 å 3 miljoner. En stor del av
malmen i Rio Tinto är kopparhaltig i så hög grad, att kopparn kan tillvaratagas. Norge
levererar c:a 4 å 500 000 ton.
I Sverige förekommer svavelkis rätt allmänt men i regel i icke brytvärda
kvantiteter. Produktionen har varit:
Årligen Ton
1901—10 ................................... 19 425
1911—20 ................................... 80 367
1921—25 ................................... 59 436
Under krigsåren avstängdes tillförseln från utlandet av svavel, vilket till en del förklarar
det sista årtiondets stora produktionssiffra, varuti ingår även en del magnetkis. Falu
gruva är den ojämförligt viktigaste producenten, men under de senaste åren hava
upptäckts betydande fyndigheter i Skellejtefältet i Västerbotten, ehuru de ännu ej blivit
belagda med arbete i större skala.
Vid svavelkisens användning erhålles som återstod s. k. kisbränder, vilka ibland
hålla något koppar och kunna bearbetas därpå. Renade kisbränder användas ibland som
järnmalm under namn av purple ore.
Grafit.
Grafiten användes redan under förhistoriska tider för dekorativa ändamål. Så
har man t. ex. funnit den tillsammans med andra färgstoffer i stenåldersgravar, och
även därmed dekorerat lergods av lika hög ålder har påträffats. Under Medeltiden
an
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
