Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - II. Mineralens och bergarternas betydelse, av H. Carlborg - Tillgång och produktion av nyttiga mineral - Grafit - Stenkol
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
NYTTIGA MINERAL. STENKOL.
97
vändes den i någon utsträckning i form av pennor för utförande av teckningar, och.
åtminstone redan vid Nyare tidens början synes man hava börjat därav tillverka deglar
på grund av dess eldfasta egenskaper och dess förmåga att motstå inverkan av många
kemiska reagenser. På senare tid har man till grafitens användning för dessa tvenne
ändamål lagt dess bruk som smörjmedel, antingen enbart eller i blandning med t. ex. olja,
varjämte mineralet även användes i gjuterier, i vissa elektriska element och för
tillverkning av elektroder för elektriska ugnar.
Grafiten utvinnes i tre former, nämligen såsom s. k. amorf, fjällig eller massformig.
Av den förstnämnda sorten producerades 1913 över 80 000 ton och av vardera av de
båda sistnämnda c:a 30 000 ton. De förnämsta produktionsländerna voro nämnda år
Österrike, Ceylon, Tyskland, Italien, Korea, Madagaskar, Förenta staterna, Mexico och
Canada. I Sverige vinnas smärre mängder grafit i gruvor vid Halvarsbenning nära
Norberg, nämligen normalt ett hundratal ton handelsfärdig vara årligen.
Grafit tillverkas numera i elektriska ugnar av antracit eller bergolj ekoks i ganska
stor utsträckning. Det är särskilt till elektroder för elektriska ugnar, som denna
konstgjorda grafit fått stor användning.
Stenkol.
Stenkolen äro bland de viktigaste av alla mineraliska ämnen i egenskap av att
vara både den förnämsta energialstraren och värmegivaren samt det förnämsta
reduktionsmedlet för metallurgiska ändamål. Lyckligtvis äro världstillgångarna därav mycket
stora, om än jämförelsevis ojämnt fördelade. De uppskattades år 1912 till följande
kvantiteter antracit, bituminösa stenkol och brunkol tillsammans:
Miljoner ton
Nordamerika................................... 5 073 000
Sydamerika....................................... 32 000
. Asien.......................................................... 1280 000
Europa.......................................... 784 000
Australien...................................... 170 000
Afrika.......................................... 58 000
Summa 7 397 000
Bland de olika länderna dominera Förenta staterna med över hälften av världens
totala tillgång, nämligen 3 839 000 miljoner ton, varav hälften brunkol. Inom Europa
är fördelningen enligt en beräkning år 1923 följande:
Miljoner ton %
stenkol och av hela
brunkol förrådet
Tyska riket, utom Saarområdet................................ 260 900 33.3
Saarområdet.................................................. 15 700 2.0
Frankrike....................................... 18 400 2.3
Belgien....................................... 11000 1.4
Tjeckoslovakien............................................... 16 500 2.1
Polen........................................... 170 000 21.6
Storbritannien och Irland.................................... 189 500 24.1
Europeiska Ryssland........................................ 72100 9.1
Övriga Europa.................................. 32 200 4.1
Summa 786 300 100.0
7—252144. Uppfinningarnas bolc. IV.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
