Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - II. Mineralens och bergarternas betydelse, av H. Carlborg - Tillgång och produktion av nyttiga mineral - Stenkol - Bergolja m. m.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
NYTTIGA MINERAL. BERGOLJA.
99
Högsta hittills nådda uppfordringen är 442 633 ton stenkol år 1917. Den icke
utbrutna arealen brytvärd kolflöts är med säkerhet känd att vara c:a 18 500 har, men
kan i bästa fall beräknas uppgå till 30 000 har. Den förra siffran motsvarar en kvantitet
av c:a 106 000 000 ton, medan man på grundval av den senare arealuppgiften och en
mera optimistisk uppfattning av flötsernas tjocklek kommer till en totalsiffra av
300 000 000 ton. Med nuvarande brytning av c:a 400 000 ton pr år skulle sålunda Sveriges
kolförråd räcka i minst 265 och i bästa fall 750 år. Om avsättning kan beredas, torde dock
uppfordringen bliva större och stenkolsbrytningens livstid förkortas i motsvarande grad.
De förnämsta gruvorna äro Höganäs, Billesholm, Bjuv, Skromberga, Hyllinge och
Ormastorp, vilka sedan 1903 samtliga tillhöra Höganäs-Billesholms Aktiebolag.
De svenska stenkolsgruvorna å Spetsbergen hava avsevärda tillgångar av goda
stenkol, men de klimatiska förhållandena försvåra och fördyra brytningen högst
avsevärt. Spetsbergens hela kolförråd uppskattas till 60 000 miljoner ton, varav på den
svenska s. k. Sveagruvans del kommer 230 miljoner, om man tager hänsyn endast till
den bästa flötsen och till förrådet inom 10 km avstånd från den nuvarande
gruvöppningen. I svensk ägo befinna sig flera andra stora kolförande områden. Kolbrytningen
i Sveagruvan uppgick arbetsåret 1924—25 till c:a 118 000 ton. Sistnämnda år inställdes,
driften på grund av att en del av kolflötsen råkat i brand.
Bergolja m. m.
Om kol och järn kunna sägas bilda ryggraden i världens nuvarande industriella
organisation, har dock oljan vid kolets sida under senare år tillkämpat sig en allt
betydelsefullare ställning. Förutom att den för många ändamål är lättare att
transportera och använda för upphettningsändamål än stenkol, tjänar den antingen
rå eller raffinerad till fotogen och bensin som bränsle i explosionsmotorer eller som
be-lysningsmedel. I själva verket äro bergoljans produkter i det närmaste oumbärliga för
våra modernaste transport- och krigsredskap: automobiler, aeroplan, flygskepp och
undervattensbåtar, och ångmaskinerna utträngas för allt flera ändamål av
oljemoto-rerna. Det har sagts, att i världskriget 1914—1918 ententens flottor fördes till seger
på en våg av olja, och även transportproblemen till lands och i luften torde väl knappast
hava kunnat lösas utan hjälp av explosionsmotorerna. Standard Oilbolagets fyrkantiga
fotogendunkar av förtent bleck hava t. o. m. liknats vid en civilisationens symbol,
som tränger undan de primitiva folkens trä- och stenkultur. Faktum är, att de kunna
anträffas i de mest otillgängliga trakter, men äro kanske lika uppskattade i egenskap
av kok- och förvaringskärl som för sitt innehåll. Även större delen av maskinernas
smörjmedel erhålles ur bergoljan. Men även för många av det dagliga livets smärre
förnödenheter, från färgämnen till paraffinvax och • tuggummi, är bergoljan numera
den oundgängliga råvaran. Det beräknas, att över 1 000 raffinationsprodukter av
densamma äro i bruk. I själva verket kan knappast någon annan än den i oljeindustrien
arbetande göra sig en föreställning om dess nuvarande ofantliga kommersiella betydelse,
så hastig är utvecklingen, både kvantitativt och kvalitativt.
Oljans växande betydelse för fredliga och krigiska ändamål har medfört en skarp
konkurrens mellan stormakterna, förnämligast England och Förenta staterna, om
kontrollen över jordens relativt begränsade oljetillgångar. I ej obetydlig grad har striden
om desamma på senare åren inverkat på stormaktspolitiken.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
