Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - II. Mineralens och bergarternas betydelse, av H. Carlborg - Tillgång och produktion av nyttiga mineral - Bergolja m. m.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
100
MINERALS OCH BERGARTERS BETYDELSE.
Totala världsproduktionen 1857—1922 uppgick till 1422 928 000 ton med följande
fördelning mellan olika länder.
Tusental ton % av det hela
Förenta Staterna . . ... 884 820 62.1
Ryssland ... 260 885 18.3
Mexico ... 136 336 9.6
Nederl. Indien .... . . . 34 393 2.4
Indien . . . 10822 1.3
Persien . . . 11989 0.8
Galizien . . . 24 834 1.7
Japan med Formosa .... 6 372 0.4
Rumänien................... 25 790 1.8
Peru....................... 5158 0.4
Trinidad................... 2 247 0.2
Tyskland................... 2153 0.2
Canada..................... 3 365 0.2
Andra länder............... 5 764 0.6
Ryssland har i genomsnitt för de senaste åren till Mexico förlorat sin plats som den
näst största producenten, vilket dock beror på andra orsaker än att tillgångarna skulle
börjat sina; de äro fortfarande mycket stora, både i det gamla Bakudistriktet och på östra
sidan om Kaspiska havet långt in under den stora turkmeniska slätten. Den ryska
råoljan är också av mycket god kvalitet och ger vid destillation stor kvantitet av de
eftersökta lätta oljederivaten. Länderna kring Mexikanska viken torde dock under närmaste
tiden komma att spela en allt viktigare roll i förevarande hänseende, liksom även
olje-källornas i Mesopotamien och Persien betydelse torde komma att tilltaga. Tills vidare
synas dock Förenta staterna behålla sitt stora försprång, då därstädes både upptäckas
nya oljeförande områden och produktionen från de av gammalt kända uppdrives.
Världens råoljeproduktion har vuxit i rask takt, såsom framgår av följande uppgifter:
Ar Ton
1857 ................................ 275
1860 ............................... 66 693
1870 .............................. 700 818
1880 ............................ 3 897 203
1890 ............................ 9 817 695
1900 .......................... 19 570 163
1910 .......................... 43 514 218
1920 .......................... 92 200000
1924 ......................... 140 800000
År 1924 var Förenta staternas produktionsandel 69.5 %, Mexicos 14.9 %, Rysslands
4.4 %, Persiens 3.o %, Nederländska Indiens 2.1 %, Rumäniens 1.3 % och Venezuelas
l.o %. Oljeutvinningen har sålunda mer än fördubblats för varje årtionde. År 1924
inträffade för första gången på 20 år, att ett år visat produktionsminskning mot
närmast föregående, men för 1925 kan åter en stegring iakttagas.
Om det i regel är svårt att utan mycket noggranna undersökningar uppskatta
tillgångarna av rikedomar i jordens inre, gäller detta i särskilt hög grad om bergoljan,
och någon säker siffra på världsförrådet kan ej lämnas. Som säkert känd tillgång har
dock uppgivits 43 055 miljoner fat,- vilken summa bör ökas till 75 000 miljoner för osäkert
kända tillgångar, motsvarande 10 miljarder ton. Även de mest givande oljebrunnar
hava en jämförelsevis kort livstid, men tills vidare torde några svårigheter att fylla
behovet ej behöva befaras, även om detta, såsom troligt är, skulle komma att växa
ganska hastigt. Det måste också anses vara ett lugnande tecken, att det pennsylvaniska
oljefältet, det äldsta mera intensivt exploaterade, som ju började tappas så tidigt som
1859, ännu producerar blott 40 % mindre olja än då dess produktionsförmåga nådde
maximum med nära 5 000 000 ton årligen. I själva verket pumpar man ännu olja ur
brunnar, som äro belägna ganska nära den först öppnade. Utom i de allra äldsta
före
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
