Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - II. Mineralens och bergarternas betydelse, av H. Carlborg - Tillgång och produktion av nyttiga mineral - Bergolja m. m. - Sveriges torvtillgångar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
102
MINERALS OCH BERGARTERS BETYDELSE.
vätgas i ballonger och flygskepp, ty visserligen är helium dubbelt så tungt som väte,
men i stället förefinnes vid dess användning ingen explosionsfara, vilket ju är av
ofantligt stor betydelse. Vissa amerikanska naturliga brännbara gaser innehålla upp till
1 å 1.5 % helium, och man beräknar, att årligen bortgå i Förenta staterna 14 miljoner
kubikmeter helium till ingen nytta. Under världskriget framställdes i Förenta staterna
65 000 kubikmeter. År 1925 lär produktionen varit uppe i över 17 000 m3 i månaden och
regeringen hade ett lager av 200 000 m3.
Det mesta av den i Förenta staterna förbrukade kimroken framställes av naturlig
gas i gasfältet Monroe i Louisiana, varest någon mera ekonomisk användning för
densamma ej blivit funnen. Förbrukningen för detta ändamål beräknas snart nå 11 miljoner
m3 dagligen, ehuru staten genom en förordning i hög grad begränsar uttaget från varje
gasbrunn, nämligen till 20 % av kapaciteten. Den så erhållna kimröken är av betydligt
bättre kvalitet än annan.
Sveriges torvtillgångar.
Av åtskilliga skäl äro de uppskattningar av Sveriges torvtillgångar, som hittills
publicerats, mycket osäkra, vilket bl. a. framgår därutav, att de visa sinsemellan mycket
avvikande siffror. För närvarande (1924) pågå ingående undersökningar, som äro
avsedda att lämna säkrare resultat, och innan dessa arbeten slutförts kunna säkra siffror
sålunda ej anföras.
I fråga om Kronobergs län föreligga emellertid mera exakta uppgifter, med ledning
av vilka ett överslag för landet kan göras. Ur Svea- och Götalands 564 330 hektar
mossar, vilka givetvis ej bestå uteslutande av bränntorv, kan man, under antagande av
att 3.42 kubikmeter mosse lämnar 1 ton lufttorkad torv, ■ beräkna erhålla allra högst
1 650 miljoner ton färdig bränntorv. Denna siffra är mycket osäker och med största
sannolikhet för hög, så att den lämpligen torde böra reduceras till 1 000 miljoner ton.
Tillgångarna av strötorv beräknas motsvara c:a 4 000 miljoner balar om c:a 60 kg. Om
man utgår från förhållandena före världskriget, då landet importerade c:a 5 miljoner
ton stenkol, skulle sålunda, under antagande av att 2 ton torv motsvara 1 ton stenkol,
Svea- och Götalands torvtillgångar motsvara 165 å 100 års import. Med 1918 års
förbrukning av omkring 4 miljoner balar skulle strötor ven räcka i 1 000 år. Mossarna i
Norrland, vilka ej ingå i ovanstående siffror, intaga ju ofantliga arealer men innehålla
ofta material, som är mindre lämpligt för bränntorvframställning, varjämte läget i de
flesta fall ur transportsynpunkt är mindre gott.
Den torvmarksrikaste delen av Sverige är Norrland, där mossarna utgöra c:a 30 %
av hela arealen. Av södra Sverige hör sydsvenska höglandet (Smålandslänen) med ungefär
13—14 % jämte Örebro och Skaraborgs län med ungefär 9—10 % mossmarker till de
torvrikaste, under det att Bohuslän med mindre än 1 % och Blekinge med 1—2 % äro
de mossfattigaste. Medeltalet för Svea- och Götaland utom Dalarna torde vara c:a 8.4 %.
Sveriges tillverkning av torvprodukter var enligt den officiella statistiken, som dock
ej tar hänsyn till husbehovstillverkning, följande:
År 1919 År 1920 År 1921 År 1922 År 1923
Bränntorv, ton . 312 466 384 792 178 264 109 111 125 257
Torvpnlver och briketter, ton . . 5 734 1870 2 967 8 410 6 818
Torvströ och mull i balar, ton . 244 288 179 038 131 288 137 577 158 128
D:o , opressad, ms . . 127 450 110001 46 824 59 041 38 373
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
