Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - II. Mineralens och bergarternas betydelse, av H. Carlborg - Tillgång och produktion av nyttiga mineral - Sveriges torvtillgångar - Sveriges brytning av kalksten, dolomit och krita - Brytningen av fältspat och kvarts i Sverige
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
NYTTIGA MINERAL. KALKSTEN, DOLOMIT OCH KRITA. FÄLTSPAT OCH KVARTS. 103
Värdet av ovanstående produkter beräknades för 1919 till något över 10 miljoner
och för 1920 till 7.6 miljoner kronor, varvid givetvis måste hållas i minnet dessa års
höga bränslepriser. För 1913 uppgives bränntorvindustriens tillverkningsvärde till
endast knappa 0.5 miljoner och torvströindustriens till något över 2.5 miljoner kronor.1
Sveriges brytning av kalksten, dolomit och krita.
Den svenska mineralstatistiken är beträffande annan kalksten än den, som utvinnes
i stenhuggerierna, för vilken redogöres i annat sammanhang, ganska ofullständig, utom för
de allra sista åren. Utom till murbruk användes bränd kalksten, osläckt kalk, vars
produktion år 1911 uppgick till nära 300 000 ton, även till vissa andra ändamål, såsom
jordförbättring, vid cellulosafabriker m. m. Nämnda år bröts 684 000 ton rå kalksten, försåld
som sådan (råvaran för osläckt kalk och kalkstensmjöl är naturligtvis också kalksten),
och framställdes 178 000 ton kalkstensmjöl, 22 000 ton slammad krita och nära 20 000 ton
dolomit. Järnverken konsumerade härav 125 000 ton kalksten och dolomit,
cellulosafabrikerna 149 000 ton rå kalksten och 25 000 ton osläckt kalk, sockerfabrikerna 55 000 ton
och cementfabrikerna 356 000 ton kalksten. Stora kvantiteter förbrukas också av
karbidfabrikerna, glasbruken, vissa kemiska fabriker, vissa tegelbruk m. fl. Ut- och
införseln av dylik kalksten och krita är tämligen obetydlig, men däremot måste vissa
bättre kvaliteter dolomit införas, då brytvärda förekomster därav ej anträffats inom
landet. Landets tillgångar av kalksten äro högst betydande, både i urberget och i de
yngre formationerna, i det att Öland och Gotland äro uppbyggda av yngre
kalkstens-lager, och detsamma gäller om betydande områden inom Skåne, Öster- och Västergötland,
Närke, Dalarna och fjälltrakterna. Kalkstenen i urberget, urkalkstenen, intager ej så
stora arealer men förekommer rikligt i många av våra landskap.
Brytningen av fältspat och kvarts i Sverige.
Dessa mineral förekomma i brytvärda kvantiteter jämte varandra i
pegmatit-gångar, varför i regel båda mineralen erhållas samtidigt. Brott på enbart kvarts eller
på kvartsit, vilken senare bildats på annat sätt än gångkvartsen, förekomma även.
Fältspaten användes för framställning av porslin och kvartsen huvudsakligen vid
glasfabrikationen, till infordring i ugnar, för framställning av kvartstegel m. m. Sveriges
totala brytning uppgives till följande:
Årligen Fältspat ton Kvarts ton
1896—00 16 814 ?
1901—05 17 620
1906—10 19 223 9 808
1911—15 28 267 31 615
1916—20 14 812 55 294
1921—25 21092 33 651
Särskilt för tidigare år äro dessa siffror för låga, beroende på felande statistiska
primäruppgifter.
1 Om jordens torvtillgångar se Uppfinningarnas bok, del II, s. 55—57, om Sveriges se a. a.
s. 88—101.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
