Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - II. Mineralens och bergarternas betydelse, av H. Carlborg - Tillgång och produktion av nyttiga mineral - Kalisalter - Koksalt - Ädla, halvädla och prydnadsstenar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
NYTTIGA MINERAL. KALISALTER. KOKSALT. ÄDLA, HALVÄDLA 0. PRYDNADSSTENAR. 105
Kalisalter.
Detta för det moderna intensiva lantbruket så nödvändiga gödningsämne kommer
till största delen från Tyskland, där före världskriget producerades över 10 000 000
ton råsalt om året. Genom att exporten stoppades strax i början av världskriget
uppstod kalinöd i den övriga världen, vilket hade till följd, att vissa dittills icke
utnyttjade källor för mineralen i fråga togos i anspråk, med resultat att år 1917 producerades
omkring 200 000 ton utom tyska rikets gränser. Med sina väldiga tillgångar av
uppskattningsvis 20 000 000 000 ton råsalter behärskar detta land praktiskt taget
kalimarknaden, om också de numera i fransk ägo befintliga förråden i Elsass, som beräknas
till 1 500 000 000 ton, utgöra en motvikt. De ingalunda obetydliga förekomsterna i
Spanien hava hittills blivit föga tillgodogjorda, och utvinningen i Förenta staterna, som
1917 uppgick till c:a 120 000 ton, spelar icke någon större roll på världsmarknaden.
Med tiden kanske det blir ekonomiskt möjligt att ur de jämförelsevis ymnigt
förekommande kalirika bergarterna utvinna kali.
Koksalt. ,
Koksalt har i alla tider varit oumbärligt för människan av rent fysiologiska skäl.
Ur människokroppen avskiljas dagligen i runt tal 15 gram, som visserligen delvis
ersättas av födans naturliga saltinnehåll, men salt måste också tillföras organismen på
annat sätt. I Tyskland är årliga koksaltförbrukningen pr invånare 7—8 kg. Även för
kreaturen måste salt inblandas i födan eller tillhandahållas i form av s. k. slickstenar.
Ännu större är saltförbrukningen inom den kemiska industrien vid soda-, klor- och
saltsyreframställningen, vid vissa metallurgiska processer, till glasyr inom
lervaru-industrien, i färgerier, i garverier, i livsmedelsindustrien för konservering, för
framställning av köldblandningar m. m.
Åren 1913—1920 var världsproduktionen av koksalt i genomsnitt pr år 17 500 000
ton, varav i Europa 7 000 000, i Förenta staterna 5 500000, i övriga Amerika 850000,
i Asien 3 600 000, i Afrika 500 000 och i Australien 70 000 ton. I Europa låg
Storbritannien främst med 2 000 000, därefter kom Tyskland med 1 800 000 samt Ryssland
och Frankrike med vardera 1 000 000 ton.
Ädla, halvädla och prydnadsstenar.
Världsproduktionen av dessa mineral är av åtskilliga orsaker ganska växlande,
vadan de siffror, som här skola meddelas, i många fall äro skattade medeltal, som
ofta hänföra sig till tiden före världskriget. Produktionen av råa, obearbetade stenar
kan normalt uppskattas till den avsevärda summan av 300 miljoner kronor årligen,
fördelad på olika stenar på följande sätt. Till ifrågavarande grupp hava då räknats vissa
mineral, t. ex. jadeit, nefrit m. fl., som ej hava användning som egentliga
prydnadsstenar utan huvudsakligen tjäna som råvara för framställning av smärre konstnärliga
prydnadsföremål o. d.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
