Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - II. Mineralens och bergarternas betydelse, av H. Carlborg - Tillgång och produktion av nyttiga mineral - Brytningen av fältspat och kvarts i Sverige - Fosfat - Nitrat
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
104 MINERALS OCH BERGARTERS BETYDELSE.
Inom landet torde förbrukas normalt högst 2 000 ton fältspat, resten av brytningen
har exporterats till Tyskland och tidigare även till Ryssland. Kvarts exporteras likaså
ehuru obetydligt.
F OSFAT.
De fosforsyrehaltiga gödningsämnena äro numera synnerligen betydelsefulla, och
även grundämnet fosfor har rätt vidsträckt användning i tändstickor, vissa legeringar
samt i den moderna militära kemien.
Råfosfatproduktionen i världen har varit ganska oregelbunden, vilket i hög grad
betingats av upptäckten och tillgodogörandet av förut okända tillgångar. År 1924
uppskattades fosfatproduktionen till 7 681 000 ton med en halt av 50 till 80 %
trikalcium-fosfat. Härav levererade Förenta staterna 2 914 000, Tunis 2872 000, Algier 583 000,
ön Nauru 275 000 och Söderhavsöarna i övrigt 200 000 ton. Världens fosfortillgångar
äro ofullständigt kända men uppskattas för enbart Förenta staternas del till omkring
5 800 miljoner ton.
Sveriges tillgångar på fosforit äro ej obetydliga, enär fosforitförande lager
förekomma i alla de sydsvenska silurområdena utom Skåne, liksom även i vissa andra
formationer, men lagren hava alltför ringa mäktighet och låg fosforhalt för att tills vidare
kunna ekonomiskt tillgodogöras. Förekomsterna av apatit i Lappland hava trots
ingående undersökningar vid flera tillfällen ej heller visat sig brytvärda. Den apatit, som
förekommer i våra fosforrika järnmalmer, kan direkt tillvaratagas, ehuru förfarandet
hittills ej kunnat genomföras i industriell skala. Det oaktat kommer i själva verket
en stor del av dessa malmers fosfor mänskligheten till godo i form av thomasfosfat, som
utgör en produkt från behandlingen enligt den basiska bessemermetoden av det
tackjärn, som smältes av nämnda malmer. Emellertid framställas blott obetydliga mängder
thomasfosfat inom landet; större delen utvinnes i Tyskland ur den dit exporterade
råvaran.
NlTRAT.
Kväve i form av nitrat och ammoniumsalter har numera både för fredliga ändamål,
såsom gödningsmedel och sprängämne, och för krigiska i sistnämnda egenskap en
mycket stor betydelse. Nitratmineralen förekomma i form av lösliga salter, varför
de kunna ansamlas i brytvärda mängder endast under mycket gynnsamma
förhållanden. I själva verket är det nitratfälten i Chile, som utgöra den snart sagt enda källan
för i naturen färdigbildat nitrat, och nämnda land har sålunda intagit en
monopolställning, som det ej försummat utnyttja. Produktionen i Chile av natriumnitrat eller
s. k. chilesalpeter var 1913 2 785 000 ton, 1918 2 868 000 och 1923 1 904 000 ton och
uppskattas för tiden 1825—1923 till c:a 67 000 000 ton. Tillgångarna i Chile beräknas
till minst 240 miljoner ton rånitrat, s. k. caliche, med över 8 % nitratinnehåll, varav
omkring 60 miljoner med över 25 %.
Andra källor för kväveföreningar finnas emellertid, nämligen dels stenkolen, vid
vilkas torrdestillation i koks- och gasverken ammoniumföreningar utvinnas, och dels
organiska ämnen, såsom guano m. m. På senare tid har det dessutom blivit möjligt
att i form av ammoniumsulfat, kalciumnitrat och kalkkväve binda atmosfärens fria
kväve, som sålunda numera kan tillgodogöras.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
