Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - III. Fyndigheters upptäckande och undersökning, av H. Carlborg - Fyndigheters upptäckande och uppsökande
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
FYNDIGHETERS UPPTÄCKANDE OCH UPPSÖKANDE.
115
surrande ljud i telefonen. Genom att stakarnas lägen, när telefonen är tyst, inläggas på
en karta, erhållas sålunda punkter på linjen i fråga. Vid en annan i Sverige utarbetad
metod undersökes strömlinjernas förlopp genom strömmens inverkan på en flyttbar
ledare, i det att den i denna inducerade strömmen uppmätes. I detta fall kan man
också, i stället för att direkt leda ström genom marken, inducera densamma genom att
på lämpligt sätt utlägga en från jorden isolerad strömkrets och sända växelström
genom den.
De elektrometriska kartornas indikationer kunna ofta vara ganska svårtydda. Över
den magnetiska har denna metod en given fördel däruti, att den är användbar även för
icke magnetiska malmer, men en olägenhet är, att även andra än de eftersökta
ma,1m-mineralen kunna göra bergarterna särskilt ledande för elektriciteten. Så kan t. ex. ett
uppträdande av grafit i bergarten verka störande, liksom även en större eller mindre grad
av fuktighet i de lösa jordlagren. För en hastig rekognoscering av stora områden äro
de elektriska metoderna väl ägnade.
I förening med geologiska undersökningar hava elektriska metoder med framgång
tillämpats för att finna kismalmsförekomster i Kristinébergs och Bjurfors m. fl. malmfält
i Norrland, västnordväst om Skellefteå.
De fynd av koppar- och svavelmalmer, som härstädes gjorts av Sveriges Geologiska
Undersökning och Centralgruppens Emissionsaktiebolag torde vara de största i Sverige
under de senare åren, och som deras upptäcktshistoria samtidigt är ett gott exempel på
de resultat, som numera kunna erhållas medelst vetenskapligt ledda malmletningar, kan
en närmare beskrivning över de för statens räkning utförda arbetena i Bjurforsfältet
vara på sin plats.
De första lösa malmblocken härstädes upptäcktes 1903 av ägaren till Bjurfors
hemman. Några Skellefteåbor togo snart därefter de första inmutningarna och utförde
omfattande grävnings- och sprängningsarbeten i närheten av blocken utan att nå resultat.
Nya inmutningar togos 1907 men fingo förfalla, sonades, då gruvexperter gå vo det
utlåtandet, att finnandet av förekomsten i fasta berget vore mycket svårt och kostbart.
Efter nya, resultatlösa försök 1917 inmutades området ånyo 1920, och samma år
påbörjade Geologiska Undersökningen en rekognoscering av trakten, vid vilken ytterligare
ett antal malmblock anträffades. Ur geologiska iakttagelser drog man den slutsatsen,
att blocken transporterats från nordväst och västnordväst, d. v. s. i riktning från den
stora Malånäsheden, där väldiga sandlager utbreda sig och försvåra alla närmare
undersökningar av berggrunden. Nordväst om detta område kunde inga malmblock
iakttagas i morängruset, vadan man kunde misstänka, att moderklyften skulle befinna sig
just under sandslätten.
Elektrisk malmletning igångsattes 1920 och fortsattes följande år utan att några
indikationer, som kunde misstänkas antyda närvaron av god malm, blevo upptäckta.
I december 1921, sedan isen lagt sig, undersöktes området kring Bjurbergsforsen i Malån,
där man då fann indikationer av malm, å vilka nästfoljande år utfördes
diamantborrning, varvid emellertid blott smärre klumpar kopparmalm blottades. Nu hade man
dock för första gången funnit malm norr om de lösa blocken, och dessutom hade man
under arbetets gång hittat ett flertal nya block, vilkas sammansättning tydde på
härkomst från andra fyndigheter än de redan blottade. 1922 fortsattes de elektriska
undersökningarna med förnyad iver i kombination med schaktsänkningar och
diamantborrningar, och äntligen lyckades man vid borrning på en indikation vid Bjurfors blotta rik
kopparkis. 19 år efter det de första fynden av lösa malmblock blivit gjorda, och efter
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
