Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - III. Fyndigheters upptäckande och undersökning, av H. Carlborg - Fyndigheters upptäckande och uppsökande
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
116
FYNDIGHETERS UPPTÄCKANDE OCH UNDERSÖKNING.
tre års systematiska undersökningar hade man sålunda, till stor del tack vare den
elektriska malmletningen, lyckats att under 10 m djup jordbetäckning och 2 km från det
närmast belägna lösa malmblocket finna värdefull kopparmalm. Det är att hoppas, att
detta fynd skall bliva anledning till uppblomstring av gruvdrift i denna Sveriges sist
upptäckta malmtrakt.
Försök pågå även att använda sig av de elektromagnetiska vågorna för malmers
upptäckande, men metoderna äro ännu föga utbildade. Över huvud taget torde man
kunna hoppas på en betydlig utveckling av metoderna för elektrisk malmundersökning,
med vilka ett livligt experimentarbete pågår.
Bland nyare och ännu till sitt värde ej fullt kända undersökningsmetoder kunna
även nämnas tyngdkraftsmätningen och de seismiska mätningarna. Den förstnämnda
är grundad på den omständigheten, att malmen i vissa fyndigheter har från sidostenen
avvikande specifik vikt. Så t. ex. har en viss volym magnetit ungefär dubbelt så stor
tyngd som samma volym kalksten eller leptit. Nu är den mellan tvenne kroppar
uppträdande attraktionskraften, vars mest kända yttring är tyngdkraften, d. v. s.
attraktionen mellan jordklotet och en vid dess yta befintlig kropp, direkt avhängig av
kropparnas massa och således även av dessas specifika vikt, i det att den är större ju större
massan är. Om således bestämningar av attraktionens storlek företagas över ett område,
som i huvudsak består av ensartade bergarter, i vilka en malmkropp av avvikande
specifik vikt befinner sig, kan man observera vissa oregelbundenheter i attraktionskraftens
riktning och storlek, samt med ledning härav närmelsevis beräkna malmkroppens läge.
Mätningarna företagas med hjälp av Eötvös’ torsionsvåg. Metoden är ännu föga
använd och kan över huvud taget endast tillämpas i vissa fall, men har dock redan visat
sig giva riktiga utslag, t. ex. vid saltfyndigheter och vid bergoljeförekomster.
Den seismiska mätningsmetoden är grundad på olika berg- och jordarters olika
förmåga att fortleda mekaniska vibrationer. Om man t. ex. vill bestämma de lösa
jordlagrens tjocklek över fasta berggrunden, avlossar man en sprängladdning på
markytan. Vibrationerna fortledas då dels utefter denna, dels intränga de i jordlagren men
återkastas delvis mot ytan, när de träffa fasta berget. Genom en lämplig pendelapparat,
en s. k. seismograf av samma utförande, ehuru i mindre skala, som de för
jordbävningarnas registrerande använda instrumenten, observeras tidsskillnaden mellan de olika
vibrationernas framkomst till en bestämd punkt, och på så sätt kan man beräkna djupet
till den återkastande bergytan. Förfarandet, som uppfunnits av tysken Mintrop, kan
också användas för att i fasta berggrunden finna partier, som hava från omgivningen
avvikande elastiska egenskaper.
Malmletningen som yrke, d. v. s. genomströvandet av mer eller mindre
ofullständigt kända trakter under sökande på vinst och förlust efter värdefulla fynd, har alltid
på vissa naturer haft en fascinerande inverkan. Både det fria, obundna livet och
förhoppningen att vinna rikedom torde hava medverkat härtill. Malmletare voro här i
Sverige anställda i Bergskollegii tjänst för att företaga självständiga undersökningar
samt gå intresserade till handa med råd och dåd, och viktigare fynd belönades. Mest
kända och omtalade torde de amerikanska prospectors vara. Alltsedan Californiens
rika guldskatter upptäcktes på 1840-talet har en aldrig sinande ström av sådana dragit
ut i ödemarkerna, såsom bebyggelsens pionjärer. Utrustningen var av enklaste slag
såsom av fig. 48 framgår. De enda redskapen voro utom spade och hacka en vaskpanna,
ty i regel var det guldförekomsterna som lockade. Barlasten av teoretiska kunskaper
var vanligen ett minimum, men den praktiska erfarenheten ofta så mycket större..
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
