Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - IV. Fyndigheters tillgodogörande - Gruvbrytningens tekniska hjälpmedel - Gruvornas energifråga, av B. G. Markman
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
TEKNISKA HJÄLPMEDEL. GRUVORNAS ENERGIFRÅGA. 169
kolvångmaskiner, men om luften ej uppvärmes eller torkas före motorn, komma
avloppskanalerna från cylindern att förträngas av snö, så att verkningsgraden nedsättes. En
modern luftmotor är därför konstruerad så, att luften från cylindern utströmmar direkt
i fria luften, och ofta arbetar den även efter likströmsprincipen, så att ej den ingående
luften avkyles av den avgående kalla.
Vid energiöverföring med komprimerad luft blir verkningsgraden mycket låg, och
lägre ju högre tryck som användes å luften. Av denna anledning, samt emedan
kostnaden för maskinernas underhåll blev större vid högre tryck, använde man under en
lång följd av år ej högre tryck än 4 atm. Vid lågt tryck bliva emellertid motorernas
dimensioner större än vid högt tryck, om de skola uträtta samma arbete, och därav följer
att med högre tryck fås lättare och sålunda även billigare maskiner. Lättare maskiner
hava fördelen av att bliva billigare i transport och uppsättning, samt att maskiner kunna
användas på sådana mera svåråtkomliga platser, där man annars kanske ej kunnat
placera dem. Detta gäller framför allt de transportabla motorerna såsom
bergborrmaskiner, lufthasplar, pumpar, luftlok m. m., men även, fastän ej i lika hög grad, de
stationära maskinerna. Tages därför, vid bedömning av verkningsgraden, även hänsyn till
dessa förhållanden, blir det helas ekonomi gynnsammare vid högre tryck, trots det att
energiöverföringens för sig blir sämre. Detta är anledningen till att man numera ökat
trycket till 7 atm., oaktat energiöverföringens teoretiska verkningsgrad därmed sjunkit
till 0.30 mot 0.40 vid 4 atm. tryck.
Då verkningsgraden är beroende av förhållandet mellan kompressionstrycket och
insugningstrycket å kompressorn, på så sätt att den blir sämre ju högre detta
förhållande är, har det föreslagits att sänka förhållandet genom att öka trycken lika mycket.
I så fall ökas ej motorernas dimensioner samtidigt som verkningsgraden förbättras, men
systemet får dock flera andra olägenheter. Man måste hava två rörnät; ett för högre
och ett för lägre tryck, ty luften från motorerna måste återföras till kompressorns
sug-ventiler. Dessutom måste man hava två kompressorer; en för komprimering mellan
de båda trycken och en för komprimering av den yttre luften till det lägre trycket, för
ersättning av de oundvikliga läckageförlusterna. Slutligen erfordras vid de transportabla
maskinerna två slangar, vilka komma att nedsätta dessa maskiners lätthanterlighet.
Detta system har därför hittills endast fått användning för ett specialändamål,
nämligen vattenuppfordring.
Under senare delen av 1800-talet började man överföra energi med tillhjälp av
tryckvatten, och detta medium visade sig mycket lämpligt i många fall, emedan man med
god verkningsgrad kunde använda mycket höga tryck, varigenom såväl ledningarnas
som motorernas dimensioner blevo små även för stora effektbelopp. Inom
gruvhante-ringen fick den hydrauliska energiöverföringen däremot ej någon allmän användning,
emedan de hydrauliska borrmaskinerna ej kunde tävla med de pneumatiska. Det
föreföll dock en gång, som om man endast med den hydrauliska energiöverföringens
tillhjälp skulle kunna lösa ett problem, som höll på att bliva övermäktigt för en del
gruvföretag, nämligen länshållningen.
I slutet av 1800-talet hade många gruvors djup ökats så, att vattenuppfordringen
varken kunde utföras från i dagen uppställt maskineri, som med stänger drev pumparna
i schaktet, eller med i gruvan uppställda ångpumpar. Man räddades då från
svårigheterna genom den hydrauliska energiöverföringen, ty genom denna kunde man från en
pumpanläggning i dagen driva de i gruvan uppställda pumparna för vattenuppfordringen.
Detta tillgick i korthet så, att med pumparna i dagen åstadkoms ett tryck å vattnet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
