Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - IV. Fyndigheters tillgodogörande - Gruvbrytningens tekniska hjälpmedel - Borrmaskiner, av B. G. Markman
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
TEKNISKA HJÄLPMEDEL. BORRMASKINER.
177
Pulsatorn är en motordriven luftkompressor med två cylindrar, av vilka den ena
har enkeltverkande kolv, den andra differentialkolv. De båda övre cylinderrummen stå
genom gummislangar i förbindelse med var sin sida om kolven i borrmaskinen.
Pulsatorns båda kolvar erhålla sin rörelse från en gemensam vevaxel med vevradierna i 180°
vinkel mot varandra. Då således den ena kolven går uppåt, går den andra nedåt. Genom
den ena slangen går därför en luftpelare från pulsatorn mot borrmaskinen och i den
andra omvänt. Följden härav blir, att luften på ena sidan om borrmaskinskolven
expanderar samtidigt som den komprimeras på den andra, varigenom densamma erhåller
samma fram- och återgående rörelse som pulsatorns kolvar. Har luften i slangarna ej
högre tryck än atmosfärtrycket, rör sig visserligen kolven fram och tillbaka, men slagen
bliva svaga. Det tryck, som i allmänhet användes, är 2.1—2.8 atm. och erhålles medelst
differentialkolven i pulsatorn. Det rum, som begränsas av den ringformiga kolvarean,
står nämligen i förbindelse med yttre luften medelst en ventil, som öppnar sig så snart
trycket i reservoaren sjunker under det ovan angivna. Den sålunda insugna luften
komprimeras och inpressas i det som reservoar tjänstgörande vevstaks huset, vilket bildar
ett slutet rum, som medelst ventiler står i förbindelse med de båda cylinderrummen på
övre sidan om kolvarna.
Genom att på detta sätt låta samma luft pulsera mellan kompressor och borrmaskin,
undviker man den vid den vanliga pneumatiska energiöverföringen oundvikliga
förlusten, genom att mekanisk energi överföres till värme som bortledes. För maskinens
drift erfordras därför ett betydligt mindre effektbelopp, än som erfordras för
motsvarande pneumatiska stötborrmaskin, samtidigt som minst samma effekt uppnås; men
då en pulsator erfordras för varje motor, lämpar sig detta system ej för större
anläggningar, utan endast för mindre undersökningsarbeten. Det har ej heller fått någon
användning i Sverige, men i utlandet användes det fortfarande.
Den pneumatiska energiöverföringens dåliga verkningsgrad har även givit
anledning till försök med hydrauliska stötborrmaskiner. Gjuke konstruerade flera maskiner,
å vilka kolven i ena riktningen framdrevs med tryckvatten och i den andra antingen
med tryckluft, som komprimerats vid kolvens föregående rörelse, eller även i denna
riktning med tryckvatten, men ehuru driftsdugliga och kraftbesparande maskiner
utfördes, kunde likväl ej heller dessa tävla med de pneumatiska.
Slutligen har även försök gjorts att använda handkraft för maskinens drivande.
Dylika maskiner utfördes såväl vid borrmaskinernas första framträdande som i början
av detta århundrade. Det är emellertid tydligt, att i allmänhet bättre effekt ernås genom
att använda handkraften för att direkt slå å borrnacken, än för att driva en maskin, som
sätter släggan i rörelse, ty maskinens verkningsgrad är alltid mindre än ett. Endast i
sådana fall, då arbetarens ställning vid maskinborrningen är gynnsammare än vid
handborrningen, är det tänkbart, att bättre effekt kan uppnås i det förra fallet än i det senare,
men då vid maskinborrningen alltid tillkommer arbetet för maskinens montering, måste
denna på grund härav alltid bliva underlägsen handborrningen.
Hammarborrmaskiner. När man först försökte konstruera borrmaskiner,
började man med att efterhärma handborrningen och fick en maskindriven borrslägga,
som slog på borrstålet, vilket hölls tryckt mot berget. Man lyckades dock ej på denna
väg få en användbar konstruktion, och ej heller kom en av Ångström 1875 omnämnd
maskinborrslägga, vilken skulle arbeta på samma sätt som en modern
hammarborrmaskin, till praktiskt utförande. Det var först i början av detta århundrade, som en av
amerikanaren Leyner konstruerad borrmaskin av denna typ fick praktisk användning.
12—252144. Uppfinningarnas bok. IV.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
