Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - IV. Fyndigheters tillgodogörande - Gruvbrytningens tekniska hjälpmedel - Borrmaskiner, av B. G. Markman
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
178
FYNDIGHETERS TILLGODOGÖRANDE.
Konstruktionen framgår av fig. 117. 1 fråga om maskinens frammatning, borrstålets
vridning samt slidrörelsen liknar denna maskin i stort sett den förut omnämnda
Inger-soll-maskinen (fig. 110). Olikheterna bestå utom i att borrstålet ej deltager i kolvens
rörelse även i att tryckvatten insprutas genom det ihåliga borr stålet. Härigenom
avlägsnas borrmjölet på ett bekvämt och hygieniskt sätt, vilket däremot ej varit fallet
med föregående maskiner. Vid uppåtriktade hål gled det visserligen av sig själv ut
genom hålet, ehuru förorsakande en svår damning, men vid nedåtriktade hål måste
det däremot avlägsnas för hand genom insprutning av vatten.
En annan fördel med vattenspolningen var att borrstålet avkyldes, så att det stod
bättre vid lag. I Grängesberg, där denna maskin först kom till användning i Sverige,
erhölls en betydlig effektökning gentemot stötborrmaskinerna, men ökade
reparationskostnader och dyrare borrstål gjorde att den i längden ej kunde tävla med dessa.
Ehuru Leynermaskinen sålunda själv ej fick någon större livslängd i Sverige, bildar
den dock en epok, ty den angav riktlinjerna för den kommande utvecklingen. Den visade
fördelarna av att ej låta borrstålet deltaga i kolvens rörelse samt ävenså det ihåliga
Fig. 117. Leyners hammarborrmaskin med vattenspolning.
borrstålets betydelse. Det var dock ej alla fördelarna hos hammarmaskinerna som
beaktats vid konstruktionen av Leynermaskinen, ty det hade ej tagits hänsyn till kanske
den viktigaste, nämligen enklare konstruktion och mindre vikt. När borrstålet ej
deltager i kolvens rörelse, kan man konstruera maskiner, som kunna hållas i handen, samt
å stativmaskiner få en enkel automatisk frammatning. Det blev nu möjligt erhålla
maskiner lämpade för borrning å alla de olika platser, som förekomma vid
gruvbrytningen, och sålunda fullständigt ersätta handarbetet, men det krävdes mycket arbete
innan målet nåtts fullständigt, ty det visade sig, att det ej enbart gällde att konstruera
och tillverka lämpliga maskiner, utan även att lära sig framställa och behandla ett för
desamma lämpat borrstål.
Vid konstruktionen av de nya maskintyperna gick strävan till en början ut på att
få så enkla och lätta maskiner som möjligt, och man kan säga, att detta mål uppnåddes
med den amerikanska Hardsocgmaskinen. Denna maskin var slidlös, ty dess enda rörliga
del var kolven, som fick en fram- och återgående rörelse på det sätt som visas å fig. 118,
vilken angiver rörelsens viktigaste moment. Tillverkningskostnaden för denna enkla
maskin blev mycket låg, och då luftförbrukningen även var låg samt effekten hög, trodde
man att en idealmaskin var funnen, men det visade sig snart, att så ej var förhållandet.
Luftförbrukningen steg hastigt med nötningen av kolv och cylinder; och samtidigt sjönk
även effekten. Å en svensk maskin av denna typ (Atlas’ Dux) vidtogos förändringar,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
