- Project Runeberg -  Uppfinningarnas bok / IV. Gruvväsen och metallurgi /
185

(1925-1939) [MARC] With: Sam Lindstedt
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - IV. Fyndigheters tillgodogörande - Gruvbrytningens tekniska hjälpmedel - Förskrämningsmaskiner, av B. G. Markman - Gräv- och lastningsmaskiner, av K. V. Bildt

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

TEKNISKA HJÄLPMEDEL. GRÄV- OCH LASTNINGSMASKINER. 185

Stångförskrämningsmaskinens verktyg (fig. 124) består av en 1—2
m lång stång med i spiral fastsatta tänder. Denna stång försättes i roterande rörelse och
föres samtidigt fram och tillbaka i längdriktningen en sträcka lika med avståndet mellan
tvenne tänder. Härigenom undvikes uppkomsten av ränder i rännan, och om en tand
avbrytes kunna de närliggande i stället utföra arbetet. Stången kan svängas samtidigt
som den roterar och kan därigenom arbeta sig in i väggen. När den kommit vinkelrätt
mot maskinens längdriktning, förflyttas hela maskinen framåt med tillhjälp av ett å
densamma fastsatt spel, som spelar in en lina, vilken går till ett fäste å maskinen över
en å en propps fastsatt skiva. Det erfordras ej något särskilt underlag för maskinen
att åka på, utan den glider direkt på liggandet samt förhindras att skjutas ut från väggen
genom en rad propps. Den stöder dessutom mot väggen med en bygel. Maskinen
tillverkas i flera storlekar med upp till 2 500 kg:s vikt, men trots denna stora vikt kan den
likväl förflyttas med lätthet tack vare sitt eget spel. Alla rörelser åstadkommas med
en motor på 15—35 hkr, och som drivkraft användes antingen komprimerad luft eller
elektrisk ström. Man kan med en medelstor maskin av denna typ förskrämma c:a 100
m2 pr 8-timmars skift. Maskinen lämpar sig särskilt för linjebrytning och kan framför
allt vid låga flötser tävla med handarbetet.

Kedj eförskrämningsmaskinen (fig. 125) har tänderna, som utföra
fräsningen, fastsatta å en kedja, vilken löper i ett spår å en avlång svängbar skiva. Denna
skiva får arbeta sig in i väggen liksom stången vid stångmaskinen, och när den kommit
vinkelrätt in, sättes spelet i rörelse och maskinen förflyttas. Genom att tänderna arbeta
så att de draga maskinen in mot väggen, behövs ej någon proppsrad för denna maskin.

Skivförskrämningsmaskinen skilj er sig från kedj emaskinen däri,
att tänderna äro fästade å en roterande skiva, som är lagrad i en från maskinens
långsida utsittande arm.

Med dessa senare maskiner kan samma effekt erhållas som med stångmaskinen, men
är det stort bergtryck, kunna verktygen lätt fastklämmas, vilket däremot ej är fallet
med stången.

Gräv- och lastningsmaskiner.

Av överingenjör Knut V. Bildt.

Dessa maskiner användas huvudsakligen för lastning av massgods, såsom sten, grus,
jord och malm samt hava fått sitt namn därav, att de ur hårt sammanpackade lager
av massgods eller lossprängt berg gräva sig fram och kunna avlämna det utgrävda
materialet i vagnar eller andra transportanordningar. Ursprungligen användes de till
grävning av kanaler och framdragning av skärningar genom bankar vid vägbyggnader av
olika slag. Den största användningen i detta avseende hava de fått vid grävning av
Panamakanalen, där sådana maskiner kommo till användning i flera hundratal.

Till att börja med var användningen av grävmaskiner inom gruvhanteringen ej
så stor, enär arbetskraften var billig. Först på senare tiden med höjda arbetslöner hava
dessa maskiner kommit till användning även inom detta område, så snart stora
mängder massgods skola transporteras, såsom i dagbrott och från upplag. I Sverige användas
de huvudsakligast i de öppna dagpallarna i Kiruna, i utskeppningshamnarna Luleå,
Narvik och Oxelösund samt vid upplagen vid några gruvor i Bergslagen.

Tillverkningen av desamma upptogs först i Förenta staterna, där år 1836
tillverkades en grävmaskin kallad »Otis steam excavater», fig. 126, vilken typ mycket påminner om

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Thu Oct 2 00:03:33 2025 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/uppfbok/4/0197.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free