Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - IV. Fyndigheters tillgodogörande - Gruvbrytningens tekniska hjälpmedel - Gräv- och lastningsmaskiner, av K. V. Bildt - Mekaniska anordningar för underjordslastning, av B. G. Markman
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
TEKNISKA HJÄLPMEDEL. UNDERJOEDSLASTNING.
193
På de senast tillverkade maskinerna har man, till minskande av den muskelkraft,
som åtgår att för hand röra dessa stora kontroller, anordnat hydraulisk manövrering.
Dragstängerna till kontrollervalsarna återföras alltid till nolläget av fjädrar. Dessa
dragstänger röras, när valsarna skola omställas medelst kolvar, åverkade av vatten eller
olja under ett visst tryck, vilket tryck alltid automatiskt underhålles av en pump.
Genom att det hydrauliska trycket å kolvens ena sida sakta påsläppes, röres dragstång
och kontrollervals till önskat läge i lämplig takt. Genom att det hydrauliska trycket
bortledes från kolven återföras valsarna snabbt till nolläget av fjädrarna. Således
kunna dessa motorer genom en relativt liten rörelse av en slid startas, reverseras och
stoppas, och alla rörelserna skötas av en man.
Motorstorlekarna å en lastningsmaskin, vare sig det är en av järnvägstyp eller av
rundsvängartyp, äro för maskiner av dessa typer ungefär lika för alla, nämligen för
hissmaskiner 200 hkr, för grävmaskiner 100 hkr och för sväng- och farmaskiner 100 hkr,
med någon mindre variation för olika typer.
Övriga anordningar med bom, grävskaft, skopa äro ungefär lika med ovan beskrivna
järn vägstyper.
De senaste lastningsmaskinerna, som under 1923—1924 levererats till Kiruna, äro
utförda till stor del på basis av en fullständig konstruktion, som år 1922 utarbetades
därstädes för lastningsmaskiner, lämpliga för de synnerligen svåra förhållanden som där
förefinnas (fig. 132).
Mekaniska anordningar för ünderjordslastning.
Av B. G. Markman.
Redan i början av detta århundrade användes vid drivandet av en tunnel i Idaho
en anordning för mekanisk lastning under jord, men det var först under världskriget,
som för olika ändamål fullt användbara konstruktioner kommo i bruk. Det var den
stora efterfrågan på produkter samt den minskade tillgången på för det tunga
last-ningsarbetet fysiskt kvalificerade arbetare, som framtvang mekaniska anordningar för
ökandet av produktionen och samtidig minskning av den mänskliga arbetskraften.
Utarbetandet av en lastningsmaskin för arbete under jord ställer betydligt större krav
på konstruktören än en anordning för arbete över jord, och det är särskilt två
faktorer, som härvid inverka, nämligen det begränsade utrymmet samt den nödvändiga
fordran på lättrörlighet.
En maskin för lastning under jord måste vara lätt transportabel, ej endast för att
kunna transporteras ned i gruvan samt under skjutningarna kunna förflyttas till ett
skyddat ställe, utan även för att kunna betjäna flera arbetsplatser. Utförda
tidsunder-sökningar hava nämligen visat, att handlastningen vid den underjordiska gruvbrytningen
upptager endast 25—50 % av den totala arbetstiden. Då nu i allmänhet endast två
man kunna sysselsättas på varje arbetsplats, är det tydligt, att en dyrbar
lastningsmaskin ej kan ekonomiskt utnyttjas, för så vitt den ej kan betjäna flera arbetsplatser.
Endast för det. fall, att tidsvinsten och ej arbetskostnaden är den avgörande faktorn, kan
ett motsatt förhållande vara berättigat.
På grund av de varierande arbetsförhållandena är det ej möjligt konstruera en
anordning, som passar för alla platser, utan man har utarbetat flera väsentligt skilda
konstruktioner, vilkas användning är begränsad till ett visst område inom gruvbrytningen.
13—252144. Uppfinningarnas bok. IV.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
