Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - IV. Fyndigheters tillgodogörande - Gruvbrytningens tekniska hjälpmedel - Mekaniska anordningar för underjordslastning, av B. G. Markman
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
TEKNISKA HJÄLPMEDEL. UNDERJORDSLASTNING.
199
dan med maskinkraft upplyftes och tömdes i vagnen. En dylik, särskilt för lastning
av ortberg avsedd maskin utfördes omkring 1910 i Sverige, men då skopan ej kunde
förflyttas åt sidorna utan endast i samma riktning som maskinen, och denna dessutom
var mycket tung och klumpig, kunde lastningskostnaden ej med denna anordning
nedbringas.
En betydligt bättre lösning på problemet var en av Atlas utförd konstruktion, vid
vilken skopan kunde vridas i en cirkelbåge omkring maskinens främre del. Denna
maskin var även betydligt mindre, lättare och mera lättmanövrerad än den föregående,
men likväl visade det sig, att den ej ekonomiskt kunde ersätta den rena handlastningen.
Fig. 140. Myers-Whaley lastningsmaskin i arbete.
I ( Förenta Staterna har man även gjort försök med att använda ett transportband,
på vars nedre ända berget skyfflades för hand. Ett transportband kan dock ej komma
lika nära sulan, som den å de föregående konstruktionerna använda skopan, varför
berget måste lyftas några decimeter. Arbetsbesparingen måste därför bliva mindre med
denna maskin än med de föregående, och någon större användning har den ej heller fått.
En fullständig lösning på maskinlastningsproblemet kräver en anordning, som både
gräver och lastar. Amerikanarna hava under de senare åren arbetat mycket på
konstruerandet av en dylik maskin, och ett flertal olika konstruktioner hava också framförts.
Ehuru man ännu ej kan säkert påstå, att någon av dem utgör en fullständig lösning, hava
dock flera visat sig under vissa förhållanden kunna med framgång konkurrera med
handlastningen. Bland dessa konstruktioner kan man skilja mellan två olika slag, nämligen
kontinuerligt och diskontinuerligt arbetande.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
