Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - IV. Fyndigheters tillgodogörande - Gruvbrytningens tekniska hjälpmedel - Det brutna bergets transport, av B. G. Markman
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
230
FYNDIGHETERS TILLGODOGÖRANDE.
Fig. 194. Kopplingsschema tiü ett
gruvspel med. elektrisk drift enligt
Ward-Leonardsystemet.
anläggningar ett annat system, efter den amerikanska uppfinnaren benämnd
Ward-Leonard. Detta kännetecknas därav, att spelmotorn utgöres av en likströmsmotor,
som drives med ström av variabel spänning från en särskild generator. Ett
kopplings-schema över denna anordning visas i fig. 194. Å detta är 1 spelmotorn, 2
likströmsgeneratorn, 3 trefasmotorn för drivande av likströmsgeneratorn, 4 magnetiseringsmaskinen
för likströmsgeneratorn och spelmotorn samt 5 regleringsmotståndet för
likströmsgeneratorn. Den å schemat visade motorn är en trefasmotor, men den kan vara av vilket
slag som helst, t. ex. ångmaskin eller Dieselmotor. Såsom synes, sker manövreringen
med ett motstånd i likströmsgeneratorns fältströmkrets, varigenom spänningen och
således även hastigheten å spelmotorn varieras.
Detta system har flera stora fördelar, vilka kunna sammanfattas i följande tre
huvudpunkter: Då matarströmmen blott uppgår till några procent av huvudströmmen
förorsakar hastighetsregleringen endast helt
obetydliga förluster, varför nätbelastningen under
acce-lerationsperioden kontinuerligt ökar till sitt största
värde vid periodens slut. Spelmotorns varvtal
bestämmes av ankarströmmens spänning och är
praktiskt taget oberoende av lasten, varför en
automatisk reglering av spelhastigheten kan
erhållas. Systemet medgiver elektrisk bromsning,
så att vid nedgående last kan spelmotorn arbeta
som generator och inmata energi i nätet.
Systemet kräver emellertid högre
anläggningskostnad än vid direkt trefasdrift och har
dessutom i allmänhet sämre total verkningsgrad.
Till jämförelse med trefasdriften är å fig. 193
med streckpriekade linjer inritat diagrammet för
nätbelastningen vid W ar d-Leonar dsystemet. Av
detta framgår att belastningen å nätet visserligen
blir utjämnad så till vida, att toppbelastningen
endast förekommer vid slutet av accelerationsperioden, men å andra sidan får denna
ett högre värde än vid den direkta trefasdriften, på grund av att motorgeneratorns
verkningsgrad tillkommer. Först genom att förse motorgeneratorn med ett svänghjul,
vilken anordning 1901 patenterades av Ilgner, kan en utjämning av nätbelastningen
erhållas. Svänghjulet verkar på så sätt, att energi magasineras i detsamma under senare
delen av spelningen samt pausen genom att hastigheten ökas, och denna energi avgives
sedan under första delen av spelningen genom att hastigheten minskas. Härigenom kan
nätbelastningen fullständigt utjämnas såsom fig. 195 visar, men endast under
förutsättning av s. k. flott spelning, d. v. s. pauserna skola vara lika långa. Detta kan i
allmänhet endast uppnås vid berguppfordring, varför, om uppfordringsanordningen även
skall användas för personbefordring, svänghjulet bör kunna frånkopplas; detta även
av det skäl, att svänghjulet vid längre pauser försämrar verkningsgraden på grund av
den energi, som åtgår för dess kringvridning.
Finnas i schaktet flera nivåer, från vilka uppfordring samtidigt skall ske, måste
den ena av hissarna kunna höjas eller sänkas oberoende av den andra. Har t. ex.
uppfordring försiggått från den nedre nivån å fig. 196, men önskas fortsatt från den övre,
kan detta ej ske, utan att den undre hissen uppspelas till den övre nivån, medan den
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
