Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - IV. Fyndigheters tillgodogörande - Gruvbrytningens tekniska hjälpmedel - Belysning, av B. G. Markman - Gruvmätning, av H. Carlborg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
262
FYNDIGHETERS TILLGODOGÖRANDE.
delst en i densamma befintlig tändanordning, och den låses genom en fjäderbelastad
spärr, som ej kan öppnas på annat sätt än med tillhjälp av en mycket stark magnet.
Bensinen har gentemot oljan fördelarna av att lysa bättre samt att kunna användas
för upptäckandet av även mycket små mängder gruvgas. När den skall användas till
detta ändamål, nedskruvas lampveken så långt, att lågan blir helt liten samt endast svagt
lysande, varefter lampan försiktigt närmas till arbetsrummets tak, där gruvgasen, till
följd av sin ringa egentliga vikt (0.558 av luftens egentl. vikt), företrädesvis samlar sig;
finnes då gruvgas, blir lågan högre och får en blåaktig färg. Fig. 235 (övre delen) visar
lågans storlek och utseende för olika halt av gruvgas vid begagnande av Wolfs lampa.
Små mängder gruvgas — ända ned till 1f4 % — kunna påvisas med hjälp av
Piéler-lampan, vilken endast kan användas för detta ändamål och ej för belysning. I denna
lampa användes som brännmaterial absolut alkohol eller metylalkohol. Lågans storlek
och utseende vid undersökningar med denna lampa visas av fig. 235 (nedre delen).
Gruvmätning.
Av Harald Carlborg.
Konsten att genom mätning fastställa gränser för olika ägoområden, beräkna
jordparcellers areal, skaffa underlag för en rättvis jordbeskattning m. m. synes hava blivit
uppfunnen i Egypten och utövades tidigt även i Mesopotamien. Denna s. k. praktiska
geometri (geometri betyder bokstavligen jordmätning) var i de bördiga floddalarna med
deras på sätt och vis »konstgjorda» odlingsmark och deras säkerligen högt uppdrivna
jordvärden av stor betydelse, särskilt som framför allt Nilens årliga översvämningar i stor
utsträckning torde hava förstört de å marken utsatta gränsmärkena, vilka sedan måste
återställas med hjälp av beräkningar och mätningar.
Det torde därför knappast vara en tillfällighet, att även den äldsta kända kartan
över ett bergverksföretag förskriver sig från Egypten, nämligen en teckning å en
papy-rusrulle, som nu förvaras i Turins museum och föreställer guldgruvorna vid TFudi Ollaqi.
Den upprättades åtskilligt mer än tusen år f. Kr. (fig. 236). 1 och 11 äro två
parallella dalar, som förenas av tvärdalen IV. Vägen 111 leder enligt påskrift till
havet. B kallas guldberg och A berg, där man vaskar guld, H äro arbetarbostäder
och till höger därom synas ytterligare några byggnader, varibland ett gudatempel.
S är ett monument över en farao. Väggskulpturerna i koppargruvorna vid TFudi
Magerah, som dateras till 4 000 år f. Kr., påstås häntyda på att något slags
mät-ningsförfarande där blivit tillämpat. Säkerligen var det ganska primitiva metoder det
då rörde sig om, och några noggranna mätningar under jord förekommo knappast.
Mätningsinstrumenten förbättrades av Heron (100-talet f. Kr.), men närmare
upplysningar om företagandet av mätningar i de grekiska och äldre romerska gruvorna
föreligga icke, om också i Herons skrifter bl. a. flera problem lösas, som hava avseende
på tunnel- och schaktarbeten. Vid undersökning av romerska byggnadsföretag får man
det intrycket, att åtminstone under jordsmätningarna ej intogo någon hög ståndpunkt.
Tunnelarbeten för gruvor och vattenledningar synas ofta hava blivit riktade på så sätt,
att riktningslinjen utstakades på marken, varefter med ganska små avstånd schakt
avsänktes, mellan vilka tunneln kunde inriktas med mycket enkla medel.
Avvägnings-konsten måste dock hava varit bekant, ty redan Heron konstruerade ett instrument, som
var en kombination av en diopter för vinkelmätning och en våg för nivelleringsändamål.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
