Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - IV. Fyndigheters tillgodogörande - Metoder för fyndigheters tillgodogörande, av H. Carlborg - Tillredningsarbeten
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
METODER. TILLREDNINGSARBETEN.
271
vor i Norge finnas på nedersta stollnivån sammanlagt c:a 11 km stollar, och sådana äro
på grund av de topografiska förhållandena mera vanliga i nämnda land än i Sverige.
Schakt kunna anläggas antingen i själva fyndigheten, men bliva då förr eller senare
obrukbara, när gruvarbetet framskrider, eller också i sidostenen, vilket senare sätt med
numera använda brytningsmetoder är det brukliga. Huru schaktet placeras i sidostenen
beror på formen och läget av fyndigheten. Är densamma närmelsevis lodrät eller
horisontal, gör man bruk av lodräta schakt, som genom orter få kommunikation med
malmen. Vid lutande (donlägiga) eller oregelbundna fyndigheter blir schaktets placering
svårare, och särskilt i det senare fallet fordras ofta omfattande undersökningar, innan
ett stort schaktsänkningsföretag kan igångsättas. De huvudsakliga anordningar man
har att välja på framgå av fig. 245, där A—£ är ett lutande schakt, som i hela sin längd
följer fyndigheten och är placerat i liggandet av densamma; B—E—£ är ett till sin övre
del vertikalt, brutet schakt, medan slutligen C—G är ett vertikalt sådant. I det senare
fallet bliva givetvis orterna från schaktet till fyndigheten med tilltagande djup allt
längre, varför man, då gruvan nått mycket
stora djup, tillgriper en anordning sådan
som fig. 246 visar. Det från dagytan sänkta
schaktet får härvid sluta på ett visst djup,
varefter dess nedersta del med ort förbindes
med övre ändan av ett närmare fyndigheten
avsänkt lodrätt blindschakt. Samma
förfarande kan ånyo upprepas, så att
uppfordringen blir trappstegsartat anordnad,
varigenom visserligen vinnas vissa fördelar
beträffande kostnaderna för schakt och
orter, men uppfordringen blir i stället dyr
och komplicerad.
Vissa schakt hava numera uppnått
mycket betydande djup. Världens djupaste
gruva är för närvarande (1926) guldgruvan Morro Velho vid Villa Nova de Lima i Minas
Geraes i Brasilien (fig. 246), som nedgår till omkring 2 050 m under fyndighetens
utgående i dagen. Schaktet Tamarack n:r 3 vid Calumet & Hecla Mining Co:s koppargruvor
i Michigan, U. S. A., är 1 618 m djupt, lodrätt räknat, men åtskilliga donlägiga schakt
i samma trakt mäta över 2 400 m efter lutningen. Koppardistriktet i Michigan är det
ställe, där människor arbeta närmast jordens medelpunkt, nämligen mer än 1 400 m under
havsytan. Tvenne schakt i Kolarfältets guldgruvor i Indien äro 1 857 m och guldgruvan
Kennedy på Mother Lode i Californien över 1 200 m. Vid guldgruvorna vid
Witwaters-rand i Sydafrika finnas flera över 1 500 m djupa schakt och det vid gruvan City Deep
är planlagt att avsänkas till 2 100 m, dock ej lodrätt utan i trappstegsform. Gruvan
Village Deep har nått 2 012 m och är avsedd att avsänkas till åtminstone 2 400 m. Det
är sålunda framförallt guldgruvorna, som nått de största djupen, vilket bland annat
beror på att sådana fyndigheter, vilkas produkt alltid kan avsättas i obegränsad mängd,
vanligen avsänkas med relativt stor hastighet. Det djupaste kolgruveschaktet finnes
i England och mäter 1 067 m.
Till dylika stora djup hava de svenska gruvorna ännu icke kommit ned. Landets
djupaste schakt är Pickgruveschaktet i Grängesberg, som blivit avsänkt till 586 m
avvägning, ehuru tills vidare inga brytnings- utan endast undersökningsarbeten företagits
Fig. 245. Olika schakttyper.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
