Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - IV. Fyndigheters tillgodogörande - Metoder för fyndigheters tillgodogörande, av H. Carlborg - Tillredningsarbeten
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
METODER. TILLREDNINGS ARBETEN.
275
Om orten skall hava stora dimensioner, ställer det sig vanligen fördelaktigast att
först indriva en ort av mindre dimensioner, som sedan utvidgas till önskad storlek
genom strossning i tak och väggar.
För att möjliggöra vattnets avrinning drivas tunnlar, stollar och orter i regel med
lutning nedåt mot giman.
Schaktsänkning. Schakten kunna alltefter omständigheterna givas
cirkulär, elliptisk, kvadratisk eller rektangulär horisontalsektion. Då schaktutrymmet
vanligen bäst kan utnyttjas vid den senare formen, är denna åtminstone i Sverige den
vanligaste, men särskilt vid sänkning i lösa jordarter kan den förstnämnda medföra vissa
fördelar.
På sättet för avsänkandet av ett schakt inverkar beskaffenheten av det material,
i vilket skall arbetas, högst avsevärt. I fast berg använder man alltid, där så är möjligt,
borrning och sprängning, vilket i tillämpliga delar utföres på samma sätt som ortdrivning
i fråga om skottställning o. d., ehuru den omständigheten, att det blir fråga endast om
nedåtriktade hål, medför att andra typer av borrmaskiner kunna komma till
användning. Schaktsänkningen kan i avsevärd mån genom rationell planläggning och
arbetsledning uppdrivas till en hög grad av effektivitet. I Nordamerika, där vissa firmor tagit
till sin huvudsakliga uppgift att utföra schaktsänkningar på entreprenad, hava högst
betydande avsänkningshastigheter blivit uppnådda. Rekordet sattes i Water
Lilyschak-tet vid Eureka, Utah, år 1921^ som med en storlek av 4.7 X 1.75 m vid arbete på tre
skift på 31 dygn avsänktes lodrätt 130.3 m, d. v. s. 1.4 m pr skift om 8 timmar.
Bergarten var kalksten, så när som på x/7 av sträckan, där den utgjordes av en porfyrisk
bergart av medelmåttig hårdhet. I Sverige torde man vid schaktsänkning i regel
knappast komma över 0.2, a 0.3 m pr skift, åtminstone när särskild forcering ej förekommer.
Därvid är emellertid att märka, att ovannämnda amerikanska schakt ej var besvärat
av något som helst vattentillopp, som ofta högst betydligt nedsätter effekten, oavsett
att avsevärda kostnader måste nedläggas på anordningar för länshållningen.
Bland annat för att ej besväras av vattnet använder man numera om möjligt den
s. k. stigort- eller stigschaktdrivningen, vilken sålunda stiger nedifrån och uppåt,
vadan den givetvis ej är tillämplig annat än vid utförandet av ett nytt schakt vid en
redan avsänkt gruva. Vid stigschaktdrivningen, som blev utförbar först sedan det
genom införandet av borrmaskinerna blivit möjligt att utan överdriven kostnad borra
de därvid nödvändiga, rakt uppåt riktade hålen, verkar bergets tyngd till förhöjande
av sprängningens verkan, varjämte den lösskjutna stenen nedrasar från arbetsrummet,
så att dess utlastning därstädes, som alltid ställer sig besvärlig, kan undvikas. Då det
med schaktets fortskridande snart skulle bliva omöjligt att nå upp till taket från den
ursprungliga sulan för att utföra borrningen och skjutningen, låter man en del av det
lösskjutna berget kvarligga och anordnar medelst träinbyggnad en stegväg eller
kommunikationsled upp till arbetsrummet utefter ett hörn eller en kortvägg. Den påbygges
allteftersom schaktet stiger i höjden, och samtidigt bortfraktas nedtill från schaktet
endast så mycket lösskjutet berg, att ett rum av lagom arbetshöjd bibehålies under
schaktets tak.
Cirkelrunda, lodräta schakt kunna även avsänkas på liknande sätt som när man
medelst stötborrningsmetoden utför borrhål, från vilka de ju icke skilja sig annat än
genom sin större diameter. Den härvid allmännast använda metoden, som utarbetades
på 1840- och 50-talen, är den Kind-ChaudronsEa, uppkallad efter uppfinnarna tysken
Kind och belgaren Chaudron. Den lönar sig icke att använda annat än då man måste
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
