Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - IV. Fyndigheters tillgodogörande - Metoder för fyndigheters tillgodogörande, av H. Carlborg - Metoder för brytning av bergmalmer
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
METODER FÖR BRYTNING AV BERGMALMER.
281
stycken av 1.5 X 2.1 m storlek, sitta i
regel över ett sådant schaktpar, och
sorteringen av malmkvaliteterna sker medelst en
svängbar lucka, som dirigerar den krossade
malmen till ena eller andra schaktet (fig. 253).
Lastningen sker som sidolastning.
Last-ningsmaskinen är placerad på rälshjul eller
band samt arbetar sig fram på en bredd
lika stor som sin arbetsradie, med avlastning
åt ena sidan, som är fri och där vagnarna
äro uppställda. Upplastningen börjar som regel inåt fasta sidan av pallen och den
fortsätter tills allt det gods, som är lössprängt, är upplastat med de sista grävningarna rakt
framåt. Vagnarna uppställas på yttre sidan, där även ett sidospår finnes för uppställning
av väntande tågsätt (fig. 254).
Tågsätten dragas av elektriska lokomotiv. Ledningstråden, som ju måste flyttas
allteftersom arbetet framgår, är upphängd å träarmar, fästade å stolpar, vilka hava
en relativt stor fot, som är belastad med malmstycken. Det förekommer också att vissa
sliprar äro längre än de andra, och å deras ända fästes då stolpen med sin arm (fig. 255).
Dessa elektriska ledningar kunna naturligtvis ej gå fram till lastningsmaskinens
arbetsområde, enär då skopa och skaft skulle kunna skada trådar och armar. Tågsättet
är som regel så långt, att loket
kan skjuta fram vagnarna och
ändå själv, med en skyddsvagn,
vara kvar under arbetstråden.
Skulle emellertid arbetstråden ej
kunna dragas tillräckligt långt
fram, sker strömtillförseln så, att
en isolerad böj Hg kabel med
isolerat träskaft och lämpliga
kontakter upphänges på
arbetstråden, och sedan kabelns andra
ända medelst en stickkontakt är
förenad med lokomotivets
elektriska ledning, kan loket köras så
långt denna kabel räcker,
vanligtvis en vagnslängd.
Vid sin nedre, i
järnvägstunneln utmynnande del äro de
ovannämnda schakten försedda
med anordningar för malmens
tappning i järnvägsvagnarna, som
således gå in i tunneln (fig. 256).
På vintern blir alltid malmen i
tappschakten blandad med is och
snö, varför den vid stark köld
lätt fryser ihop till en fast massa,
som ej kan tappas. Man brukar
Fig. 255. Upphängning av kontakttråden för
elektriska lokomotiv, Kiruna.
Fig. 256. Malmtappning i järnvägstunneln, Kiruna.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
