Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - IV. Fyndigheters tillgodogörande - Metoder för fyndigheters tillgodogörande, av H. Carlborg - Metoder för brytning av bergmalmer
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
294
FYNDIGHETERS TILLGODOGÖRANDE.
dessa undan för undan, varvid blocket mister sitt stöd, börjar spricka och slutligen rasar
samman. När det sedermera gäller att bortfrakta den lösgjorda malmen indriver man
timrade bockorter i bergraset, och med början längst från schaktet utlastar man den lösa
malmen under sönderskjutning av förekommande större skutor. Så snart malm ej längre
erhålles vid lastningen eller dragningen utan i stället gråberg från de instörtande
väggarna, river man ned de främsta bockarna, börjar på nytt draga längre bakåt i orten
o. s. v. På liknande sätt förfares i samtliga bockorter under iakttagande av att
dragningen avpassas så, att tillbakaryckningen sker ungefär likformigt i alla. Ibland måste
malmblockets försättande i ras underlättas genom att detsamma utefter sidorna och i
ändarna avskäres från sidostenen,
t. ex. genom stigorter och fältorter
mellan dessa på olika nivåer eller
genom uppdrivande av smala
magasin på samma sätt som i det
föregående beskrivits.
Blockrasbrytning har ej
vunnit större användning i Sverige;
den torde i typisk form tillämpats
endast i Klocka-Lerbergs gruvor i
Örebro län och något tidigare i
Alabamagruvan i Per sberg, men
dessutom har den också använts
på åtskilliga håll vid uttagandet
av pelarna mellan magasinen vid
tvärmagasinsbrytning.
Ett förfaringssätt, som börjar
få allt större användning även i
Sverige, är den s. k.
skivrasbryt-ningen eller skivbrytningen, som
här efter amerikanska förebilder
infördes första gången vid
Dal-karlsberg år 1903. Fyndigheten
uppdelas först i etager om c: a 40 m
höjd, liksom vid i gensättnings- och magasinsbrytning, varvid i bottnen av varje etage
anordnas ett system av utfraktsorter. Från dessa uppsprängas i malmen eller i gråberget
med lämpliga mellanrum dels tappschakt och dels stegschakt, som skola tjänstgöra för
malmens transport från arbetsrummen till utfraktsorterna eller för persontrafik. Inom
etagen företages därefter brytningen skiva för skiva uppifrån och nedåt; man så att
säga skär bort den ena skivan efter den andra och låter det ovanför varande rummet
rasa igen. Det är t. o. m. fördelaktigt att det fylles, emedan det tryck, som fyllningen
utövar på den under arbete tagna skivan, under hjälper brytningen. Skivornas
tjocklek lämpas efter malmens hållfasthetsegenskaper; ett i Sverige mycket vanligt mått är
5 m. På varje skivas botten anordnas ett system av orter, varå fig. 272 giver ett exempel
från Grängesberg. Stegvägarna och tappschakten komma upp i skivan utefter eller nära
liggväggen (å fig. betecknade som fyrkanter omkring ett kors), och med utgående från
dessa drives nu en fältort intill eller nära intill liggväggen. Från denna utgå de egentliga
s. k. skivorterna såsom tvärorter över hela malmens bredd till hängväggen med ett
in
Fig. 272. Plan efter L—L och profil efter M—M av
skivbrytningen i Grängesberg.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
