Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - IV. Fyndigheters tillgodogörande - Metoder för fyndigheters tillgodogörande, av H. Carlborg - Brytningsmetoder för stenkol
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
302
FYNDIGHETERS TILLGODOGÖRANDE.
takbrytning med igensättning, genomförd på liknande sätt som vid malmgruvor. I de
fall, där arbetsrummen i kolgruvor måste igensättas, använder man sig numera i
utlandet ofta av igensättning med vattenspolning, på sätt som tidigare blivit beskrivet.
Som nämnt förskrämmas kolen vanligen för hand eller maskinellt. Ehuru borrning
och skjutning numera med de stigande arbetslönerna kommer till allt större
användning, är detta lösbrytningssätt dock ibland mindre lämpligt, emedan bl. a.
sprängämnena kunna åstadkomma explosion. I många och kanske de flesta gruvor
förekommer nämligen brännbar gruvgas, som, blandad i vissa proportioner med luft, lämnar en
explosiv blandning. Gruvgasen tillhör de s. k. mättade kolvätenas klass och består av
75 % kol och 25 % väte enligt den kemiska formeln CH4. Det är samma gas, som bildas
vid växtämnens förmultning under otillräckligt lufttillträde, och som uppstiger som
små blåsor ur stillastående vattensamlingar, såsom kärr o. d. Den benämnes med ett
annat namn sumpgas och dess vetenskapliga namn är metan.
En blandning av luft och gruvgas, som ej innehåller mer än 5.5 % av den senare
eller, där gruvluften är i häftig rörelse, blott 5 %, exploderar om den kommer i beröring
med en låga, elektrisk gnista e. d. Om halten överstiger 14 % är blandningen ej
explosiv, men därför långt ifrån ofarlig, bl. a. därför, att i övergångsskiktet mellan denna
blandning och ren luft sammansättningen
alltid någonstädes är sådan att
explo-sionsfara förefinnes. Explosionen är i
hög grad förödande, ej blott genom
den mekaniska verkan den utövar,
utan ännu mera därigenom, att den
antänder trä och kol i gruvan, ty
ex-plosionslågan har en temperatur på
1 500—1 650°, samt därigenom att
den vid förbränningen delvis uppstående koloxiden är i hög grad giftig. Härtill kommer,
att genom de av explosionen orsakade häftiga luftströmmarna det överallt förefintliga
fina koldammet uppvirvlas och antändes, varvid också bildas koloxid, som föres vida
omkring, även till av explosionen ej berörda delar av gruvan, varhelst den strömmar
fram dödande allt liv som kommer i dess väg. Vid gruvgasexplosioner är det sålunda
i allmänhet få arbetare som dödas direkt, de flesta bliva medvetslösa och dö, om ej
snar hjälp kommer, genom inandningen av den giftiga gasen.
En blandning av luft och dammfint kolstoft är i vissa proportioner i och för sig
explosiv, och blir så i ännu högre grad vid en blott ringa inblandning av gruvgas. För att
koldammsexplosion skall kunna uppstå och fortplantas i ett arbetsrum fordras en
stoft-halt av 112 gram pr kubikmeter luft, men om explosionen inledes av en gasexplosion
kan den fortplantas redan vid en halt av 70 gram. Ännu farligare än i kolgruvorna äro
dammexplosioner i mjölkvarnar och brunkolsb rik ettfabrik er. Om sålunda nu för tiden,
då ventilationen i kolgruvor vanligen är synnerligen väl ordnad och därför halten av
gruvgas i luften liten, explosioner dock ej äro sällsynta, torde detta få tillskrivas just
koldammets explosiva egenskaper.
Gruvgas finnes ej i alla kolgruvor, den saknas t. ex. både i de skånska gruvorna och
i de svenska kolgruvorna på Spetsbergen. I regel är den vanligast i gruvor med feta
koksande kol, men även magra kol kunna hålla dylik gas. Sannolikt torde den förefinnas
såsom gas av hög spänning i själva kolen och frigöres i mån som gruvarbetet fortskrider
samt inkommer sålunda i arbetsrummen. Stundom förekomma i sprickor eller hålig-
Fig. 280. Arbetsort vid linjebrytning i Skromberga.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
