Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - IV. Fyndigheters tillgodogörande - Metoder för fyndigheters tillgodogörande, av H. Carlborg - Brytningsmetoder för stenkol
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
BRYTNINGSMETODER FÖR STENKOL.
305
Fig. 282. Iordningställande av igenrasad ort.
Samma år uppstod för övrigt eu av de få mera svårartade gruvbränderna i Sverige,
nämligen i Västra Ormbergs järngruvor i Grängesberg, där den bröt ut i ett pumprum
under jord. Elden tog snart en rasande fart, så att arbetarna genast måste åka upp ur
gruvan, som sedermera var otillgänglig från fredag afton till söndag morgon. Då hade
ankommit hjälpmanskap från Stockholms brandkår, försett med syr gashjälmar, och man
lyckades så småningom medelst riklig vattenpåsprutning släcka elden i pumprummet.
Därstädes hade åstadkommits stor förödelse; först och främst var givetvis maskineriet
förstört, men dessutom var berget av värmen söndersprängt till betydligt djup från
ytan, varför ett vidlyftigt och farligt
skrotningsarbete måste vidtagas, innan
rummet på nytt kunde användas för
sitt ändamål.
Varnade härav inrättade
sedermera gruvförvaltningarna både vid
Grängesberg och Malmberget i
Lappland räddningskårer, vilkas manskap
försågs med och övades i bruket av
syrgashjälmar.
Den i en stenkolsgruva utbrutna
flötsen uppbar i sitt ursprungliga läge
ett starkt tryck från ovanliggande
bergarter, vilket efter kolens
borttagande verkar därhän, att gruvans
tak kommer alltmer i rörelse och
slutligen instörtar, om ej åtgärder däremot
blivit vidtagna. Vid igensättningen
och vid orternas förbyggnad har man
därför att anordna motstånd mot
mycket starka tryck. Exempelvis
kunna orter efter några månader
bliva så sammantryckta, att man
knappast kan krypa igenom dem,
oaktat deras tak blivit stöttat med
grovt timmer. Fig. 282 visar en sådan
ort, som man håller på att åter göra tillgänglig. De gamla förtimringarna äro synliga i
bakgrunden, och man ser huru stockarna äro nedtryckta i ortens botten, medan de skikt
som bilda ortens tak äro sönderbrutna och hava sjunkit ned. Arbetaren är sysselsatt
med att uttaga det gamla timret, borttaga det nedrasade kolet och berget samt
uppsätta nya förstämplingar i de gamlas ställe.
Särskilt när vid stenkolsbrytningen användas metoder utan igensättning men även,
ehuru i mindre grad, då arbetsrummen fyllas, uppstå sättningar och sjunkningar i den
ovanliggande berggrunden. Erfarenheten har visat att dylika uppträda vid alla nu
använda brytningsmetoder, och även där man sökt undvika dem genom kvarlämnande
av säkerhetspelare, hava dessa nästan i regel visat sig otillräckliga. Enär vidare på grund
av stenkolens geologiska uppträdande i tunna horisontala flötser gruvarbetet kommer
att sträcka sig över en stor areal, kunna de på så sätt uppstående markskadorna vara
till stor olägenhet, särskilt som ofta just på grund av kolgruveindustrien marken är väl
20—-252144. Uppfinningarnas bok. IV.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
