Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - IV. Fyndigheters tillgodogörande - Metoder för fyndigheters tillgodogörande, av H. Carlborg - Gruvbyggnader, av G. Fagerberg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
GRUVBYGGNADER.
309
Fig. 286. Malmberget. Genomskärning av
Linnés lave med spelhus.
Hela laven brukar vanligen brädfordras för att skydda densamma och därstädes arbetande
för väder och vind ävensom för att minska draget i gruvan. Fönster på lämpliga platser
sörja för nödig belysning. I äldre lavar med tunnuppfordring och utfrakt å bockbana
brukar dock endast övre delen vara klädd med bräder, under det att lavbenen för övrigt
äro nakna. På lavbyggnaderna har ofta mycken omtanke nedlagts för att få dem vackra
och tilltalande, och i våra bergslager kan man finna många, som giva uttryck för en
god arkitektonisk uppfattning. Den ståtligaste byggnaden av detta slag i vårt land
och en som söker sin make annorstädes är Drottning schaktets lave vid Salberget, varav
en bild visas (fig. 285). Den rikt utsmyckade
överbyggnaden vilar här på fyra kraftiga pelare
av tegel.
I laven finnes en eller ett par med
skydds-grindar försedda broar, å vilka det uppfordrade
godset uttages, samt gejder, som utgöra
styrning för hissarna. Som spelhuset förlägges på
ett avstånd av 30 meter och mera från laven,
utsättes denna för snedpåkänningar, som i regel
upptagas genom lavens egen tyngd och dess
förankring. Konstruktionen är nämligen i de flesta
fall kraftigt utförd, utan större hänsyn till
materialåtgång. Stundom insättas dock staglinor
till hjälp. En bättre kraftfördelning med
åtföljande smäckrare konstruktion er hålles, om
spellinan brytes innan den ledes till linskivorna
eller om, där så kan ske, spelhuset förlägges
omedelbart intill laven (fig. 286). Ävenledes kan
laven förses med snedsträva, som får upptaga
den från linspänning och last resulterande
på-känningen, varigenom vikten å laven kan
förminskas och ett smäckert utseende givas
den
samma. Denna konstruktion användes vanligen utomlands, när laven utföres av trä.
I stället för trä, som har en tämligen begränsad livslängd, användes som
byggnadsmaterial sten, järn och armerad betong. Murade lavar ha dock ej erhållit någon vidare
utbredd användning, enär de visat sig föga motståndskraftiga för de
snedpåkänningar, för vilka de utsättas. I Sverige finnas ett par av slaggtegel uppförda lavar,
nämligen i Klackbergsfältet inom Norbergs bergslag (fig. 287). Byggda på 1880-talet stå
de ännu gott vid lag, vilket till väsentlig del beror på att uppfordringen sker genom ett
omedelbart intill laven beläget plattlinespel, varigenom obetydliga snedpåkänningar
åsamkas densamma. Vid de flesta större gruvfält utföras numera lavbyggnaderna av
järn och byggas enligt förut omnämnd typ med snedsträva samt av prof iljärn (fig. 288).
De utföras i allmänhet utan någon beklädnad, i olikhet med trälavarna, som i allmänhet
äro brädfordrade. I kallt klimat är det dock förmånligt att inkläda hisstornet på något
sätt, emedan härigenom draget i gruvan minskas och frysning förhindras. På senare
tid har man även börjat utföra lavarna av armerad betong, vilken visserligen ställer
sig rätt dyrbar, men samtidigt tack vare sin utomordentliga hållfasthet medför, att man
undgår allt vad reparationsarbeten heter å byggnaden.
Vid utförandet av en lavbyggnad kommer, förutom sådana saker som lastens stor-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
