Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - IV. Fyndigheters tillgodogörande - Metoder för fyndigheters tillgodogörande, av H. Carlborg - Gruvbyggnader, av G. Fagerberg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
316
FYNDIGHETERS TILLGODOGÖRANDE.
Vidstående fig. 299 utvisar en järnstämpling, använd i stället för pitprops, och vilken kan
inställas på olika längd och är avsedd att återvinnas. Den består av ett par téleskopiska
stålrör, förbundna med en kraftig klämma med skruv, och kan taga en belastning upp
till 15 000 kg innan den sammanpressas. I bockorter ävensom i andra liknande
konstruktioner ersättes allt som oftast träkappan av järnbalk, under det att benen jämte
täckning utföras av trä. Ett exempel på huru murtegel användes för att helt inbygga
en ort visas i fig. 300, varjämte av fig. 301 framgår, hurusom en ort förstärkts med varvtals
liggande virke jämte betong. När trä ej får användas på grund av eldfara i den sistnämnda
konstruktionen, ersättes detsamma med räls och balkar eller också utföres inbyggnaden
som ett valv, där armeringen består av järnbågar jämte rundjärn eller gamla linor. Vid
byggnader, som kunna beräknas att stå oförändrade, kunna nu sistnämnda
konstruktioner med fördel användas, men för ställen, där även sådana komma att brytas sönder
av bergtrycket, är utförandet av trä att föredraga. Detta har nämligen den fördelen,
att det brister först så småningom och då genom karakteristiska ljud, långt innan
byggnaden instörtar, varnar arbetarna, så att dessa kunna draga sig tillbaka i tid.
Inbyggnaden av ett schakt utgöres — förutom
av förstärkningsarbeten för schaktväggarna, till
vilket återkommes längre fram — av gejder i
gej-derstämplingar, lastbroar och stegväg. Gej derna hava
till ändamål att styra hissarna vid deras färd upp
och ned i schaktet och att utgöra fästen, kring vilka
hissarnas fångapparater ha att gripa i händelse
av linbrott. De uppbäras av tvärs över schaktet
inspända stämplingar, vilka måste fastsättas
synnerligen omsorgsfullt och vara rikligt
dimensionerade, enär de hava att uppbära tyngden av såväl
gejder och stegar som av i schakten inmonterade
rör och kabelledningar. I schakt, som äro avsänkta
i fasta, massformiga bergarter, såsom fallet vanligen är vid de svenska malmgruvorna,
inspännas gejderstämplingarna — av grovt rundtimmer — medelst fäste och drev
i likhet med vad förut beskrivits om rakstämplingarna. De anordnas i parallella
stämplingsrader; det inbördes avståndet och antalet av stämplingarna i dessa bero
på hissarnas konstruktion och antal samt den plats, som erfordras för stegbroar,
pumpledningar m. m. När schaktväggarna ej erbjuda tillräckligt säkra fästen, insättas
gejderstämplingarna i samband med förstärkningsbyggnaden för schaktet. Gejderna
bestå av sågade bjälkar •— här i landet vanligen av furu — från 6" fyrkant upp till
10" x 10". De fastsättas antingen så, att de läggas intill den avplanade stämplingen
och förbindas med denna medelst genomgående skruv, i vilket fall skruvarna ensamt
få upptaga belastningen, eller också utbildas stämplingen med klack och gejdern
med ett motsvarande hak, fig. 302. Gejdern fastdrages sedan vid stämplingen med
genomgående skruv.
Gejderstämplingarna utföras ävenledes av armerad betong eller järnbalkar, vilken
senare metod alltid förekommer vid med gjut järnscylindrar, s. k. cuvélage, inklädda
schakt. Gejderna bestå då också ofta av profiljärn.
Vid en del äldre schakt, som gå genom stora öppna rum, och där man varit nödsakad
att övergå från tunnuppfordring till hiss, har det varit omöjligt att göra de
förstämp-lingar, som erfordras för trägejder. Man har då i stället använt sig av linor, vilka
upp
Fig. 302. Gejdernas fästande vid
stämplingen.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
