Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - IV. Fyndigheters tillgodogörande - Metoder för fyndigheters tillgodogörande, av H. Carlborg - Gruvbyggnader, av G. Fagerberg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
GRUVBYGGNADER.
317
Fig. 303. Genomskärning av ett donlägigt schakt.
hängas i laven och spännas med påhängda vikter i bottnen av schaktet. Så är fallet
vid Bond- och Maskingruvans schakt i Dannemora.
I vertikala schakt behövas endast ett par gejder för varje hiss, under det att i
don-lägiga erfordras tvenne banstockar med räls eller någon annan järnskena, på vilken
hissen får löpa, samt dessutom ett par styrgejder såsom säkerhet mot hissens urspåring
och till fäste för fångapparaterna.
För den händelse att något fel skulle inträffa å anordningarna för
personuppfordringen inbygges vanligen i schakten en stegväg, å vilken gruvfolket kan taga sig upp ur
gruvan. I samband med denna anordnas även en avdelning för luft- och vattenrör samt
elektriska kablar. Å varje utfraktsnivå finnes inbyggd en kraftigt utförd bro med
skydds-grindar samt anordningar till att förhindra någon vagn att störta ned i schaktet. Fig.
303 visar indelningen av ett donlägigt schakt med två berg- och två personhissar samt
stegväg, där inbyggnaden utförts med timmer.
Ett schakt kan behöva förstärkas på grund av följande olika omständigheter: dels
för att hindra avlossnande stycken från väggarna att falla ned, att vid stort
bergtryck säkerställa detsamma från att formförändras eller rent av sammantryckas, och
dels för att utestänga ett starkare vattentillopp. Ofta betjänar förstärkningen båda
dessa sistnämnda ändamål.
Vid val av
förstärknings-metoder är man i viss mån
beroende av schaktets form,
enär man t. ex. kan använda
träkonstruktioner blott i ett
rätvinkligt schakt, murning
vanligen blott för schakt med
cirkelformigt eller elliptiskt
tvärsnitt samt inbyggnad med järncylindrar eller cuvelage endast vid runda schakt.
Ävenledes bestämmer arten av vattentillflödet i viss mån vilken slags inbyggnad
som behöver tillgripas. Så måste man t. ex. vid djupa schakt med starkt vattentillopp
alltid tillgripa cuvelage, enär endast härmed schaktet kan med säkerhet i ett sådant
fall avstängas från vatten.
Där berget är tämligen fast och föga vattenförande, så att man ej behöver befara
att schaktet skall formförändras genom trycket från sidorna, är det vanligt, att trä
användes vid förstärkningen, om schaktet samtidigt har lämplig form. Då god tillgång
finnes på virke, utföres inbyggnaden ibland i form av en tättimrad kista. Vanligen
för-fares dock så att man tillverkar ramar av sågat virke, vilka göras efter en viss
standardtyp och med yttre måtten så nära som möjligt överensstämmande med schaktets längd
och bredd. Överst i schaktet upplägges en ram på säkert förankrade stämplingar,
varefter en annan ram upphänges i den första medelst hängseljärn på ett avstånd av 1 å 1.5
m, i denna upphänges på liknande sätt en tredje o. s. v., till dess att man har exempelvis
6 st. hängande. Den understa upplägges nu fast liksom den översta. Därefter insättas
vertikala stöd mellan alla ramarna, varefter hängseljärnen borttagas. På samma sätt
fortgår byggnaden hela schaktet igenom. På yttre sidan av ramarna sättes plank och
mellan denna och bergväggen fylles med täckvirke, sten eller betong. Liknande
inbyggnader av järn utföras understundom såväl i rätvinkliga som runda schakt, då ramarna
hopnitas av I- eller U-balkar, som förenas med varandra med liknande järn.
När man kan befara att nu nämnda inbyggnader ej med tiden kunna motstå sido-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
