Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - IV. Fyndigheters tillgodogörande - Metoder för fyndigheters tillgodogörande, av H. Carlborg - Gruvbyggnader, av G. Fagerberg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
GRUVBYGGNADER.
319
Fig. 305. Genoms
tärning av en vägg i ett
med järncylindrar
inbyggt schakt.
till skillnad från den andra anläggningsytorna bearbetade, så att cuvelaget blir fullt
vattentätt utan att några som helst mellanlägg erfordras med undantag av att
blypack-ningar inläggas för bultarna, som hålla de olika delarna tillsammans. Höjden på de
tyska segmenten utgör 1.5 m och godstjockleken å väggen håller sig mellan 2.5 cm och
12 cm, allt efter schaktets djup och genomskärning.
Schaktet kan inbyggas nedifrån, då en ursprängning först måste göras i fast och
icke vattenförande berg för en kraftigt utförd ring av gjutjärn, som har till uppgift att
uppbära cuvelaget och utgöra en fullt vattentätt anslutning mot
berget. Detta senare ernås genom indrivning av träkilar mellan
nämnda ring och berget (ringen kallas också av denna anledning
för kilringj eller också utfylles mellanrummet med betong. Segment
påbyggas därefter till anslutning mot en ovanför liggande liknande
ring. Det är tydligt att schaktet vid detta utförande måste vara
helt utsprängt på en längre sträcka och att samtidigt en provisorisk
inbyggnad av trä behöver utföras till skydd för arbetarna.
Schaktet kan också inbyggas uppifrån och nedåt då järncylindrarna
upphängas den ena i den andra med början även här från en kilring,
varefter cuvelaget avslutas med en dylik. Vanligen insättes en
schaktring så snart 1.5 m avsänkts. Detta sistnämnda sätt för
insättningen av segment medför såväl den fördelen att schaktet ej
behöver intimras som att större trygghet mot ras beredes de
arbetande. Fig. 305 visar en genomskärning av ena väggen i ett
schakt, där inbyggnad med segment försiggår uppifrån och nedåt.
Som brytningen i de underjordiska gruvorna vanligen äger
rum ovanför utfraktsortens nivå, behövas vissa anordningar,
medelst vilka man kan uttaga berget för dess vidare utfrakt i
dagen. De vid takbrytning med igensättning använda rullschakten
utföras vanligen av 6" å 7" bilat virke och timras med korsknut. De
göras då rektangulära och avdelas med en eller två skiljeväggar
eller som facktermen lyder göras två- eller tredelade, allt efter
som berget skall skrädas i en eller två kvaliteter. Ett av rummen
tjänstgör såsom uppgång till arbetsrummet samt inredes med
stegväg. Bergtrumman inklädes med plank för att skydda timret
mot förslitning. Berget urtappas därifrån å utfraktsortens nivå
genom en öppning, som bär olika namn såsom fluster, sias eller tapp.
Denna hålles stängd av en trälagg, som vilar mot ett par tappjärn och manövreras för hand.
Man börjar oftast att bygga rullschaktet inuti rummet omedelbart sedan
bottenskivan är uttagen, i vilket fall även en tättimrad bockort måste uppsättas mellan det
förstnämnda och huvudutfraktsorten. Bockorten göres av 2 m höjd utom mitt för slasen,
där den ökas till 3 m för att bereda bekväm plats för arbetaren. Bockorten kan
emellertid undvikas, om man driver en utfraktsort i fyndighetens liggvägg och härifrån slår
upp en stigort mot malmen. Rullschaktet bygges då som en förlängning av stigorten,
där denna inkommer i rummet. Fig. 306 visar utförandet av ett tredelat rullschakt
med bockort. Ungefär samma anordning användes även vid rullschakt för
skivras-brytning.
Vid en del gruvor med liten avsänkning har det visat sig oändamålsenligt att
använda trä för såväl bockorter som rullschakt, enär det blivit fördärvat av röta långt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
