Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - IV. Fyndigheters tillgodogörande - Metoder för fyndigheters tillgodogörande, av H. Carlborg - Tillgodogörandet av alluviala fyndigheter - Upptagning av sjö- och myrmalm
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
UPPTAGNING AV SJÖ- OCH MYRMALM.
327
gående beskrivna schaktsänkningsförfarandet medelst frysning, och i själva verket blir
schaktsänkning och ortdrivning på ovan anförda sätt en ganska enkel sak även i grus
och sand, som i icke fruset tillstånd skulle påfordra högst kostsamma
förbyggnadsarbeten. Det förekommer också att samma metod för kälens avlägsnande måste tillgripas
vid guldmuddringsarbeten i nordliga trakter.
Framställandet av ångan blir givetvis, då bränslet är dyrt, ganska kostsamt, men
lyckligtvis är det ofta ej nödvändigt att använda sig av ånga, ty vatten, som icke
ens är uppvärmt på konstlad väg, kan någon gång göra lika god tjänst, naturligtvis
förutsatt att arbetet pågår under den varma årstiden.
Upptagning av sjö- och myrmalm.
Av H. Carlborg.
Ehuru utan avsevärd nationalekonomisk betydelse torde sjö- och myrmalmers
tillgodogörande med några ord böra omnämnas, särskilt som de i äldre tider spelade en ej
obetydlig roll, vida större än nu är fallet.
Fig. 316. Sjömalmsupptagning från flotte i Finland.
Sjömalmen, som ju utgöres av järnockra i blandning med lera, sand o. d.,
förekommer som korn och klumpar av växlande form, s. k. krut-, ärt-, bön-, hagel-,
penning-och skraggmalm o. s. v., i ett 150—200 mm djupt lager överst i malmförande sjöars
leriga, dyiga eller sandiga botten. Utbredningen är vanligen mycket växlande och ojämn.
I motsats till de flesta andra mineraliska tillgångar nybildas den ganska hastigt under
nuvarande geologiska period, så att ett malmtag ibland ånyo kan skattas efter en
tidrymd av c:a 30 år.
Bäst är att upptaga sjömalmen på vintern. I isen hugges ett hål av c:a 700 mm
diameter, från vilket medelst olika verktyg malmen skrapas ihop och upphämtas på sätt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>