Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - IV. Fyndigheters tillgodogörande - Metoder för fyndigheters tillgodogörande, av H. Carlborg - Brunkolsbrytning - Torvtillverkning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
330
FYNDIGHETERS TILLGODOGÖRANDE.
roll bl. a. ur fraktkostnadssynpunkt, dels eff. värmevärdet något ökas. På 1850-talet
slog man i Tyskland in på en annan väg, nämligen att mekaniskt sammanpressa de
tämligen starkt torkade kolen till briketter, varigenom ett stenkolen närmare stående
bränsle erhölls. Briketterna äro hårda och sönderfalla liksom stenkolen blott i större stycken
utan avsevärd mullbildning, även efter en tids lagring. Värmevärdet brukar uppgå till
4 000 å 5 000 effektiva värmeenheter. Särskilt för hushållsändamål äro briketterna rätt
eftersökta, då de äro lätta att förvara, äro renliga och ej förbrinna alltför fort i
eldstäderna.
Alla brunkol äro dock ej lämpade för brikettberedning, då det fordras att de vid
pressningen bilda hållfasta briketter utan tillsats av bindeämne, vilket vanligen skulle
bliva alltför dyrbart. Ligninartade beståndsdelar, som hava med träets jämförliga
elastiska egenskaper, äro även mycket skadliga, emedan de efter hoppressningen åter svälla
ut och spränga sönder- briketten.
Brikettberedningen tillgår i stora drag på följande sätt. Råkolen krossas i
valskrossar, så att trä och andra hårdare beståndsdelar, som ej blivit finfördelade, kunna
avskiljas på siktar. Det användbara godset, som kan hålla upp till 60 % vatten, föres
till torkningsanläggningar, där på torkapparater av växlande och ofta sinnrik
konstruktion fuktighetshalten nedbringas till ett för pressningen lämpligt värde. I pressar
sker så slutligen briketternas slutliga tillformning.
Då dels vikten minskas genom fuktighetens avlägsnande, dels avsevärda
bränslemängder måste offras för torkningen och driften av arbetsmaskinerna, åtgå till 1 ton
briketter c:a 3 å 4 ton råkol, och då de förra det oaktat ej uppnå stenkolens värmevärde,
är det utan vidare klart, att om fabrikationen skall bliva lönande, måste brytningen och
briketteringen ordnas mycket billigt. Problemet erbjuder vissa likheter med
torvför-ädlingsfrågan, ehuru det, som utvecklingen visat, ligger bättre till än denna på grund
av själva råvarans och förekomsternas natur. Brikettillverkning lönar sig endast vid
arbete i stor skala, och därtill kommer, att produktens avsättning kan ställa sig svår.
Ej sällan visar det sig lämpligt att kombinera brunkolsgruvorna med elektriska
kraftcentraler, i vilka bränslet kan finna användning, utan att det behöver underkastas långa
transporter. Även för framställning av brännbar gas genom torrdestillation äro vissa
brunkol ett gott råämne, varvid som biprodukter erhållas tjära, koks, råolja och
paraffinämnen.
T OR VTILL VERKNING.
Av H. Carlborg.
Torven finner användning dels i form av bränntorv för uppvärmningsändamål, dels
såsom torvströ, i vilket senare fall man önskar tillgodogöra sig dess förmåga att uppsuga
stora mängder fuktighet.
All torv är i naturtillståndet mycket vattenhaltig, medan den vid användandet har
större värde ju torrare den är, vadan huvudvikten vid torvfabrikationen ligger på
tork-ningsprocessen. Innan en torvmosse tages under arbete, söker man i de flesta fall avlägsna
så mycket vatten som möjligt genom dess avdikning, men i regel håller ändock
torv-massan i en avdikad mosse 87—88 vikts-% vatten i dess torraste delar utefter dikena,
d. v. s. 100 kg torvmassa har endast 12—-13 kg torrsubstans. Tyvärr har den för
bränn-torvframställning lämpade förmultnade torven egenskapen att absorbera stora mängder
vatten, vilka sedan så energiskt kvarhållas, att de icke genom pressning eller yttre
me
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>