Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - IV. Fyndigheters tillgodogörande - Metoder för fyndigheters tillgodogörande, av H. Carlborg - Brunkolsbrytning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
BRUNKOLSBRYTNING.
3’29
I de allra flesta fall anstå brunkolen horisontalt i flackt trågformiga flötser av samma
form som de sjöbäcken, vari kolen bildats genom ansamling av växtmaterial, samt ligga
på jämförelsevis ringa djup under jordytan och äro täckta av unga bildningar av lös
konsistens. För de på djupare nivåer belägna lagren tillämpas ungefär samma
bryt-ningsmetoder som för stenkol med de modifikationer, som brunkolens ringare värde
kunna betinga. I många fall kan man däremot tillämpa de vida billigare
dagbrytnings-metoderna. Avgörande är härvidlag, som i fråga om andra dagbrott, förhållandet mellan
flötsens och det täckande ofyndiga lagrets mäktigheter. Ofta kan numera med ekonomisk
fördel avrymmas, i volym räknat, tre och ännu flera gånger så mycket material som
med brytningen egentligen är avsett att utvinnas. Härvidlag rör det sig givetvis om
transport av ofantliga massor, vadan ett rationellt ordnande av transportjrågan är
en utslagsgivande faktor.
J ordrymningen sker
vanligen med av ånga eller
elektricitet drivna
grävskopor eller grävverk av
annan konstruktion,
var-förutom i många fall en
efterföljande städning
medelst mänsklig
arbetskraft är nödvändig. De
avrymda jordmassorna
borttransporteras med
lokomotiv och vagnar på
spår och störtas ned i
redan siutbrutna
dagbrott, i dalgångar o. s. v.
Där flötsen innesluter större regelbundna inlagringar av odugligt material, uttages
fyndigheten terrassvis eller i pallar, så att först det övre kolpartiet utbrytes, därefter
det ofyndiga mellanlagret och slutligen det undre kolpartiet. Så sker också där flötserna
äro mycket mäktiga.
Brytningen försiggår antingen för hand eller med maskinella hjälpmedel. Det
förstnämnda sättet kan bättre avpassas efter flötsernas eventuellt förekommande
oregelbundenheter och medgiver frånskiljande av smärre mindervärdiga inneslutningar
under själva brytningen, men blir givetvis i de flesta fall dyrare och börjar därför numera
övergivas.
Mycket mäktiga, rena flötser bearbetas lämpligen med grävverk eller skopverk, som
bestå av på ändlösa kättingar fastsatta skopor, liksom på mudderverken, ehuru de
givetvis ej arbeta i vatten. Grävverken få löpa på spår på pallens krön eller vid dess fot och
leverera kolet till transportvagnar på samma nivå, fig. 318. De arbeta vid regelbundna,
stora förekomster mycket ekonomiskt, men äro mindre lämpliga, där träartade, sandiga
eller leriga partier förekomma i flötsen. I vissa fall göra vanliga grävskopor bättre tjänst
än ovannämnda maskiner.
Då direkt förbränning av brunkolen i det skick, de komma från gruvan, ibland
möter svårigheter på grund av den ända till 60 % uppgående vattenhalten försökte
man redan på ett mycket tidigt stadium förädla desamma. Enklast sker detta genom
enbart torkning, varigenom dels vikten kan minskas med upp till 1/4, vilket spelar stor
Fig. 318. Brun kolsbrytning i en bayersk brunkolsgruva.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
