Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - IV. Fyndigheters tillgodogörande - Metoder för fyndigheters tillgodogörande, av H. Carlborg - Torvtillverkning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
334
FYNDIGHETERS TILLGODOGÖRANDE.
Ett originellt tillvägagångssätt är vattenstrålning smetoden, enligt vilken torvdyn
lösgöres ur mossen och bearbetas medelst en kraftig vattenstråle, varefter det
dyblan-dade vattnet uppfordras och pumpas till torkfältet, där torvdyn får avsätta sig i
jämntjocka lager och efter viss torktid uppdelas i torvstycken. Alla dessa uppfinningar hava
dock visat sig medföra besparingar blott under vissa gynnsamma förhållanden.
Utomlands använder man på vissa håll flytande grävverk, d. v. s. ett slags
mudder-verk, då sålunda torvgraven hålles fylld med vatten och mossens avdikning ej är
nödvändig.
Den vanliga lufttorra torven har mycket varierande egenskaper, alltefter råtorvens
förmultnings- (humifierings-)grad och det växtmaterial, varav den bildats.
Vattenhalten nedgår sällan under 20 å 25 % och kan i levererad vara stiga till 40 å 50 %.
Fuk-tighetshalten är av stor betydelse för värmevärdet; så t. ex. om eff. värmevärdet vid 0 %
fuktighet är 5 040, sjunker det vid 20 % till 3 910, vid 40 % till 2 780 och vid 60 % till
1 660 värmeenheter. Vanligen stipuleras 25 å 30 % fuktighet som maximum vid
inköp. Askhalten kan variera mellan 1.5 % och 15 % i vad man räknar som användbar
bränntorv samt är hos god torv högst 8 %. Effektiva värmevärdet håller sig vid 25 %
fuktighetshalt mellan 3 500 och 4 000 värmeenheter. I stort sett kan man räkna 2 ton
bränntorv såsom i värmehänseende likvärdiga med en ton stenkol. Lufttorr saluvärdig
maskintorv väger minst 300—350 kg och skärtorv 200—250 kg pr m3.
Lufttorkad bränntorv är ofta behäftad med vissa olägenheter, t. ex. en av
torv-materialet, bearbetningssättet och väderleksförhållandena betingad ojämn vattenhalt,
en för vissa eldstäder mindre gynnsam storlek på torvorna samt stor volym i förhållande
till bränslevärdet, vadan många försök blivit företagna för framställning av förädlat
torvbränsle. På sin tid anlades tvenne fabriker i Sverige för tillverkning av torvpulver ur
lufttorkad torv, som underkastades eftertorkning med torvbränsle i särskild
torknings-anläggning, varvid den förmaldes till önskad finhetsgrad. Det så erhållna torvpulvret har,
jämfört med lufttorkad torv, den fördelen, att det kan bringas till och hållas vid lämplig
torrhetsgrad, vartill kommer, att dess bränslevärde kan vid förbränning avsevärt bättre
utnyttjas. Det är dessutom proportionsvis mindre skrymmande och kan med lätthet
användas i automatiska eldningsanordningar, varigenom eldningsarbetet inskränkes
till ett minimum. Tyvärr hava emellertid hittills framställningskostnaderna visat sig
vara alltför stora.
Vid torvbrikettillverkning har man i första rummet haft för ögonen att få fram ett
koncentrerat och likformigt bränsle ur lufttorr torv. Denna krossas och torkas i ugnar,
varefter pulvret i maskindrivna pressar under hårt tryck formas till briketter. Någon
större spridning har torvbriketteringsmetoden, som ej tillämpats i Sverige i industriell
skala, icke fått. Torvbriketter från Vakö torvpulverfabrik i Småland ha haft en
fuktighetshalt av 12 %, ett effektivt värmevärde av 4 300 värmeenheter och en specifik vikt
av 1.28.
Kolning av lufttorkad bränntorv i mila försöktes i Sverige redan vid mitten av
1700-talet, varvid det erhållna torvkolet användes i stället för träkol vid järnbruken, för
vilket ändamål det dock är mindre lämpligt på grund av bl. a. hög ask-, fosfor- och
svavelhalt.
Vid torrdestillation eller kolning av torv i ugn eller retort erhålles jämte torvkol och
utom andra värdefulla biprodukter, såsom tjära m. m., även brännbar torvgas, som kan
finna användning för uppvärmningsändamål, i gasmotorer o. s. v. Även lysgas ur
stenkol kan med fördel uppblandas med torvgas, och för den händelse priset vore
tillräck
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
