- Project Runeberg -  Uppfinningarnas bok / IV. Gruvväsen och metallurgi /
351

(1925-1939) [MARC] With: Sam Lindstedt
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - IV. Fyndigheters tillgodogörande - Metoder för fyndigheters tillgodogörande, av H. Carlborg - Tillgodogörandet av bergsalt och kalisalter

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

TILLGODOGÖRANDET AV BERGSALT OCH KALISALTER.

351

fabrikerna, som transporteras med hjälp av ur gruvans äldre delar avrinnande, med
salt mättat gruvvatten, som ju ej kan upplösa ytterligare salt.

Den tyska kaliindustriens produkter äro, utom kalisalter, såsom carndllit med
9—12 %, kainit med 12—15 %, kaligödning med 20—40 %, klorkalium med 50 % och
kaliumsulfat med 42 % kaliumoxid (K2O), även följande, nämligen magnesiumsulfat,
-klorid och -oxid, bromsalter, borföreningar, glaubersalt, koksalt, pottaska och kalilut
m. m. Ur moderlutarna erhållas dessutom rubidium-, vismut-, koppar- och guldsalter
m. m. Kalisalterna äro sålunda ett synnerligen viktigt råämne och förekomsterna
därav äro av väsentlig betydelse för Tysklands storartade kemiska industri.

De ovan beskrivna
metoderna för bergsaltets och
kali-salternas tillgodogörande
avvika ej i princip men väl i
fråga om åtskilliga detaljer
från de vid bergmalmerna
använda brytningssätten. Man
har emellertid även utarbetat
speciella metoder, som grunda
sig på salternas egenskap att
vara lösliga i vatten.
Tillverkningen av konstgjorda
saltlösningar i borrhål, som
genomgå stensaltlager, har
redan blivit omnämnd. För
ändamålet inklädas borrhålen
med stålrör till fyndighetens
övre gräns, och i detta rör
nedsänkes ända till hålets
botten ett särskilt lyftrör, som
ej är annat än en på annat
ställe beskriven vanlig
upp-fordringsinrättning med
komprimerad luft, mammutpump.
Sött vatten nedsläppes mellan

inklädnads- och lyftrören och intränger i saltfyndigheten samt upplöser denna. Då
den uppstående saltlösningen är tyngre än sötvattnet, sjunker den så småningom till
borrhålets botten, varifrån den uppfordras genom lyftröret. Lösningens salthalt regleras
inom vida gränser av uppfordringshastigheten. Borrhål efter salt neddrivas ofta till
betydande djup. Den f. n. djupaste saltbrunnen i världen torde vara Mac Donald, 22.5
km sydväst om Pittsburgh, vilken når c:a 2 190 m djup.

Ett principiellt sett ganska likartat förfarande har man på sin tid använt i
Österrike och Bayern genom anläggning av s. k. sänkverk. Ett i alpkalksten inbäddat lager av
orent stensalt går i de s. k. norra Kalkalperna från Steiermark in på det bayerska området
och tillgodogöres genom saltverken vid Ausse, Hallstatt öch Ischl i Salzkammergut, vid
Hallein i trakten av Salzburg, Berchtesgaden i Oberbayern och vid Hall i Tyrolen samt
har varit känt och bearbetat åtminstone sedan 400-talet. Det uppgives nämligen, att
hunnerkonungen Attila på siija härjningståg i södra Europa (451) skulle hava förstört

Fig. 334. Sänkverk i stensaltgruva.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Thu Oct 2 00:03:33 2025 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/uppfbok/4/0363.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free