Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - IV. Fyndigheters tillgodogörande - Metoder för fyndigheters tillgodogörande, av H. Carlborg - Sodautvinning - Tillgodogörandet av salpeterfyndigheter
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
356
FYNDIGHETERS TILLGODOGÖRANDE.
erbjuda särskilt intresse därigenom, att förklaringen av deras uppkomst finnes
åskådliggjord vid Kaspiska havet. I den redan såsom koksaltproducerande omnämnda
Kara-bugasviken vid nämnda havs östra strand försiggår nämligen ännu i dag avsättning av
mirabilit, som jämte klormagnesium uppstår genom inverkan av koksalt (klornatrium)
på bittersalt (magnesiumsulfat). Stora ytor av vikens botten äro täckta av ett c:a 0.3 m
tjockt lager därav.
Glauberit förefinnes som ett 10—12 m mäktigt lager vid Aranjuez i Spanien, varest
brytningen försiggått på samma sätt som vid stensaltgruvorna.
Tillgodogörandet av salpeterfyndigheter.
Av H. Carlborg.
Salpeter förekommer i naturen såsom kalisalpeter (kaliumnitrat), chilesalpeter
(na-triumnitrat) och mera sällan som kalksalpeter (kalciumnitrat). Det bildas för övrigt,
om ock i ringa mängd, överallt där växt- och djurlämningar komma i beröring med
lätt vittrande eller sönderdelade stenarter. Sålunda utvittrar å stallmurar s. k.
mursalpeter, och i många hålor, där djurexkrementer samlats, är marken till den grad
genompyrd av salpeter, att dess utlakning lönar sig. I äldre tider inrättade man för
erhållande av salpeter till kruttillverkning s. k. salpeterplantager, varest lämpliga ämnen
i väl blandat skick upplades i högar och fingo inverka på varandra några år, varefter
salpetern urlakades. Om än i ringa mängd bildas salpeter ur luftens kväve vid åskväder.
Ehuru förekomster av chilesalpeter äro kända i flera trakter av världen, är det endast
i Chile, som de hava befunnits vara av större omfattning. De anträffas i ökenregionerna
i norra delen av landet, i provinserna Tacna, Tarapaca, Antofagasta och Atacama, där
randbergen utefter Stilla havets kust avstänga de regnförande vindarna från det
innanför liggande landet på en sträcka av 250 km längd. Salpetern är nämligen lättlöslig
i vatten och kan ansamlas endast i trakter, där regn praktiskt taget ej förekommer.
De förnämsta nitratfälten heta Tarapaca, Tocopilla, Antofagasta, Aguas Blancas och
Taltal, som ligga 1 000 å 2 000 m över havet.
Nitratlagren förekomma vanligen på några meters djup under jordytan och hava
en högst växlande sammansättning alltefter djupet under densamma. Man kan på
många ställen urskilja 7 olika slag, vilka alla hava sina bestämda benämningar, men
vanligen är det endast den s. k. caliche som är brytvärd, ehuru numera även fattigare
s. k. costra genom förbättrade metoder kan tillgodogöras. Lagrens mäktighet är mycket
variabel; någon gång anträffas sådana av 150 till 250 mm tjocklek, som bestå av
nästan ren salpeter, men vanligen fyller saltet mellanrummen i från berggrunden
härstammande vittringsbildningar av klapper, grus och sand, och lagret har då en
tjocklek av högst 1.8 m eller i medeltal troligen omkr. 0.3 m. Caliche’n är vanligen vit eller
grå, men gula, violetta, purpurfärgade, röda, gröna och blåa färger äro icke sällsynta.
Dess sammansättning är mycket växlande, så t. ex. uppgives halten av natriumnitrat
till 24.9 å 61.97 %, av olösliga ämnen till 2.07 å 47.58 % och av fuktighet till 0.67 å 5.o %,
varjämte kaliumnitrat, koksalt och andra klo rider, sulfater, jodater m. fl. salter
förekomma i mindre mängder. Numera anses i regel de delar av en fyndighet brytvärda,
som hålla minst 17 % ni träter, men även fattigare rågods bearbetas på sina håll.
Ej förrän i början av 1800-talet vunno dessa fyndigheter beaktande, om också i
någon utsträckning nitrat tidigare tillgodogjordes för framställning av krut vid vissa
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
