Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - IV. Fyndigheters tillgodogörande - Metoder för fyndigheters tillgodogörande, av H. Carlborg - Alunutvinning - Sodautvinning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
SODAUTVINNING.
355
dock, om också relativt sparsamt, i naturen i färdigbildat skick eller kan åtminstone
med enkla medel framställas ur vissa bergarter. Dessa förekomsters tillgodogörande
var i äldre tider även i Sverige av en viss betydelse. Det var de s. k. alunskiffrarna
i Västergötland, Närke, Skåne och på Öland, som voro råmaterialet vid denna
aluntill-verkning. De bestå av lera, fältspat, svavelkis och organiska ämnen, samt
underkastades vid alunverken en röstning, varvid de organiska ämnena jämte svavelkisen
tjänstgjorde som bränsle, och den vid svavelkisens förbränning uppstående svavelsyrligheten
genom inverkan på skifferns aluminium- och kalihaltiga mineral åstadkom bildning av
sulfater. Det bildade alunsaltet urlakades sedermera med vatten och bragtes att
utkristallisera genom lösningens avdunstning. På liknande sätt nyttiggjorde man i
Tyskland den s. k. alunjorden, d. v. s. en intim blandning av lera och svavelkis, som
förekommer i brunkolsbergarter i bl. a. norra Böhmen och i Sachsen.
I mellersta Italien förekommer alunsten (alunit), ett naturligt dubbelsalt av
kalium-och aluminiumsulfat, som bildas i vulkaniska trakter genom inverkan av solfatarernas
svavelsyrehaltiga vattenångor på kalium- och aluminiumsilikaten i fältspatförande
bergarter. Mycket bekant är den synnerligen rika alunitförekomsten i T olja vid Civita Vecchia.
Vid Adélaide i Nya Syd-Wales finnas stora fyndigheter av kerarnohalit, ett
vatten-haltigt aluminiumsulfat innehållande mineral, som användas för alunberedning.
De båda sistnämnda råvarorna behöva endast urlakas med vatten, varjämte i vissa
fall erfordras tillsats av ett kalisalt, när den ursprungliga kalihalten är för ringa.
Vid tvenne gamla vulkankratrar, kallade Cerro Alumbrera, i Anderna i Argentina
finnas bergarter, som utom magnesiumsulfat innehålla upp till 20 % aluminiumsulfat.
Sulfaterna hava troligen uppstått genom svavelhaltiga ångors inverkan på lavabergarter.
Sodautvinning.
Av H. Carlborg.
Även i fråga om soda har utvecklingsgången varit lika med den för alun, i det att
förekomsterna av naturlig soda i nutiden förlorat största delen av sin betydelse genom
att den kemiska industrien redan på ett mycket tidigt stadium löste frågan om
framställning av konstgjord soda, d. v. s. natriumkarbonat, ur koksalt.
Naturlig soda och gaylussit (kolsyrat dubbelsalt av natrium och kalcium) förekomma
i de s. k. natronsjöarna. Dessa äro liksom övriga saltsjöar belägna i regnfattiga, för stark
solhetta utsatta trakter. I Egypten har man sedan uråldriga tider hämtat soda eller
s. k. trona ur natronsjöarna vid Memfis. Den för produktionen viktigaste förekomsten
torde vara Owens Lake i Californien, som genom Owenfloden årligen tillföres en
sodamängd, beräknad till c:a 200 000 ton, och å vars botten man antager, att det finnes ett
sodalager på 40—50 miljoner ton.
Vid Antofagasta de la Sierra i Argentina förekommer soda, som tillgodogöres för
lokalt bruk under namn av coipa. Fyndigheten har en area av c:a 1 500 kvadratmeter,
som till 0.3 och 0.5 m djup är täckt av natriumkarbonat, -sulfat och -klorid, med det
förstnämnda ämnet ingående till 25 å 35 %.
Huvudsakligen för beredning av soda bearbetas även vissa förekomster av glaubersalt
(natriumsulfat) i form av mirabilit och glauberit. Det förstnämnda saltet förekommer
i de redan beskrivna stensaltfyndigheterna i Norra Kalkalperna samt i åtskilliga andra
koksaltförekomster. Av stor betydelse äro förekomsterna vid Tiflis och Baku, vilka
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
