Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - IV. Fyndigheters tillgodogörande - De utvunna malmernas och stenkolens mekaniska behandling, av G. Bring och H. Carlborg - Inledning - Skrädning och sovring
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
MEKANISK BEHANDLING. SKRÄDNING OCH SOVRING.
375
har möjliggjort ett ekonomiskt tillgodogörande av ej blott ädlare malmer utan även av
ett så föga värdefullt material som fattiga järnmalmer. Den senaste utvecklingen av
anrik-ningstekniken har även medfört, att malmens renhet numera kan drivas avsevärt längre
än tidigare, och nyuppfunna metoder möjliggöra ett särskiljande av mineral, som för ett
par årtionden sedan voro omöjliga att skilja på mekanisk väg. Anrikningsteknikens
framsteg hava även återverkat på bergshanteringen i övrigt, i det att numera
fyndigheter brytas, som förr på grund av sin låga metallhalt i bergmassan voro praktiskt taget
värdelösa. Detta är fallet särskilt beträffande en del utländska kopparmalmer av stor
mäktighet men ringa halt av koppar (under 1 %). Och i Sverige och Norge äro
järnmalmer med så låg järnhalt föremål för brytning, t. ex. 25—35 % järn, att hela den
uppfordrade bergmassan måste underkastas finkrossning och separering å magnetiska
separatorer.
Den ur gruvan erhållna brutna produkten brukar vanligen kallas brutet berg eller
brutet malmhaltigt berg. Vid sovring och skrädning utvinnes därur styckemalm av olika
storlekar och kvaliteter, sylta av något mindre storlek och mull av grovt pulverformig
beskaffenhet. Det som frånskrädes såsom värdelöst kallas gråberg eller avfall och det
som skall vidare anrikas benämnes anrikning smalm. Från anrikningsverkets synpunkt
kallas denna rågods, som vid anrikningen uppdelas i finkornig slig eller i vissa fall mera
grovkorniga malmsorter, samt avfall.
Skrädning och sovring.
Skrädningen är det enklaste tillvägagångssättet och utföres vanligen helt och hållet
för hand. Den tillgår så, att bergmassan, som uppfordras ur gruvan i form av större
eller mindre stycken eller block, störtas å en plan å marken, skrädplan, eller i ett för
skrädningen avsett hus, skrädhus, där blocken sönderslås med släggor och malmstyckena
utplockas och sålunda skiljas från ofyndiga partier. Vid malmens utsprängning i gruvan,
upplastning, transport och efterföljande sönderslagning vid skrädningen söndersmulas
en hel del malm. Härigenom bildas jämte de större blocken en finkornig produkt,
gruv-sylta, som ibland, då malmen är spröd och lättkrossad, är rikare på metall än den
ursprungliga bergmassan. Vanligen är den fattigare. I de flesta fall måste dock denna
produkt vidarebehandlas för malmens utvinnande, och detta skedde förr genom s. k.
handvaskning. Gruvsyltan upplades på lutande bord, övergöts med vatten för
avlägsnande av smuts och slam, varpå malmbitarna utplockades av gubbar, kvinnor eller barn.
Fig. 351 återgiver handvaskningen vid Storgruvan i Klackbergsfältet i Norberg år 1909.
I äldre tider var skrädningen och vaskningen för hand det vanliga sättet för malmens
särskiljande från ofyndigt berg, och metoden användes ännu i dag vid en del gruvor,
där malmen har stort värde. Det är emellertid klart, att det skildrade
tillvägagångssättet måste ställa sig dyrbart, då ju praktiskt taget varje bit måste granskas och de
större därtill sönderslås. När därför i nyare tid gruvornas produktion genom införande
av maskinella anordningar i hög grad stegrades och samtidigt arbetslönerna höjdes,
blev det nödvändigt att taga maskintekniken till hjälp även vid skrädningen. De grova
styckena krossas därför numera i kraftiga maskiner (tuggare, grovkrossar), och de fyndiga
partierna avskiljas antingen för hand eller på maskinell väg. Dylik skrädning, vid vilken
maskiner uteslutande eller till huvudsaklig del komma till användning, har fått namn
av sovring och de anläggningar, i vilka processen försiggår, sovringsverk.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
