Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - IV. Fyndigheters tillgodogörande - De utvunna malmernas och stenkolens mekaniska behandling, av G. Bring och H. Carlborg - Krossning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
MEKANISK BEHANDLING. KROSSNING.
379
storlek och krossning ned till c:a 6 mm. Den ligger alltså mellan de egentliga
grovkrossarna och maskiner avsedda för egentlig finkrossning.
Fig. 354 är en längdsektion genom krossen. Krossningen sker mellan ett par
tall-riksformade skivor av manganstål A och B, vilka båda rotera i samma riktning och med
samma hastighet, men vilkas axlar bilda en liten vinkel med varandra, därigenom att
den ena axelns ände — analogt med anordningen vid Gateskrossen — bibringas en
excen-terrörelse. Genom denna rörelse komma skivornas kanter att ligga olika långt ifrån
varandra runt omkretsen. Och vid en viss punkt på periferien komma de ena
ögonblicket att ligga längst isär för att sedan, då skivorna vridit sig ett halvt varv, ligga
närmast ihop. Godset inmatas i en öppning genom skivans A centrum och slungas av
centrifugalkraften ut emot periferien, varest det fastklämmes och tvingas att medfölja
runt. Då nu skivorna Under rotationen närma sig varandra, sönderklämmas styckena
och slungas ut mellan skivornas kanter (vid periferien) samt lämna krossen. Samtidigt
införas genom inmatningen nya
stycken, som i sin tur fångas,
fastklämmas och krossas. De
tvenne skivorna äro fästade på
var sin axel, varav den ena,
som är massiv, löper inuti den
andra, rörformiga axeln. Den
yttre skivan A är fästad vid en
ringformig kåpa, numera ofta
medelst spiralfjädrar, vilken i sin
tur är fast förenad med den
ihåliga axeln C och drives av
remskivan D. Den inre skivan eller
tallriken B, som vilar mot ett
halvsfäriskt stöd, fästat vid den massiva axeln, har, ehuru icke direkt driven,
benägenhet att rotera med skivan A när maskinen går tom. När så malm införes mellan skivorna,
rotera båda tillsammans i samma riktning och med samma hastighet och åstadkomma den
krossverkan, som förut beskrivits. Denna krossverkan är helt och hållet oberoende av
excenterns E rörelse och skulle fortsätta även om denna avstannades. Excenterns
funktion är endast att göra krossens verkan hastigare genom att låta skivorna öppna och
sluta sig oftare, och den är för den skull innesluten i navet till remskivan F, vilken drives
i motsatt riktning mot skivan A. Med andra ord, den yttre änden av den massiva axeln
bibringas en pendlande rörelse åt ett håll genom excentern E, under det att båda axlarna
samtidigt rotera i motsatt riktning. De båda axlarna med medföljande skivor rotera
med en hastighet, lämplig för godsets inmatning och utslungande av den färdiga
produkten, under det att samtidigt genom excenterns rörelse krossningseffekten ökas, så
att maskinens avverkningsförmåga blir mycket hög.
Krossar av denna typ finnas konstruerade med skivor från 325—1 200 mm i diameter.
Flera av dessa krossar hava numera fått användning även vid svenska gruvor och hava
visat sig arbeta synnerligen väl.
Fig. 354. Symons’ skivkross. Vertikalsnitt.
Valskrossar. En maskintyp med ungefär samma krossningsområde som
skiv-krossen äro de s. k. valskrossarna. De förmå dock krossa finare än skivkrossarna
eller ned till c:a 1 mm, om nämligen krossningen får ske stegvis eller i flera omgångar.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
