Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - IV. Fyndigheters tillgodogörande - De utvunna malmernas och stenkolens mekaniska behandling, av G. Bring och H. Carlborg - Krossning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
MEKANISK BEHANDLING. KROSSNING.
381
uppställda i ett ramverk, kunde lyftas av kammar, som voro anbragta å axeln
(hjul-stocken) till ett vattenhjul (fig. 356). Då hjulet roterade lyftes stock efter stock successivt
alltefter den ordning, i vilken kammarna placerats, för att åter falla ned, då kammen
lyft dem till viss höjd och släppte sitt tag. Stämpeln nedföll i en ho, i vilken den malm,
som skulle krossas, placerats. Genom att öka eller minska stämplarnas antal i raden
kunde man skaffa sig en maskin med önskad avverkningsförmåga.
Stampverket är troligen en av de äldsta maskiner, som konstruerats för krossning.
I det stora verk, som tysken Agricola utgav år 1556 om bergshanteringen vid denna
tid och som troligen är det första sammanfattande verk, som utgivits i detta ämne, finnas
trenne stampverk av denna typ avbildade, tvenne med tre och ett med fyra stämplar.
Fig. 356. Gammalt bokverk.
Maskinen torde vid den tiden länge varit i bruk. Och på 1880-talet kunde man ännu i
svenska Bergslagen få se stampverk med trästämplar och nästan allting i övrigt utfört
på samma sätt som på Agricolas tid. Konstruktionen torde alltså få anses hava hållit
sig oförändrad i omkring 400 år, vilket för en maskin nog är ganska enastående. I senare
tid med den moderna maskinteknikens framträdande hava stampverken grundligt
moderniserats samt fått en ej obetydlig användning, dels för finkrossning av guldmalmer
särskilt i Amerika, Australien och framför allt i Sydafrika, samt dels i modifierad form
för krossning av amerikanska kopparmalmer, hållande som malmmineral gedigen koppar.
Fig. 357 är en bild av ett modernt stampverk om 10 stämplar avsett för stampning
av guldmalm. Stämplarna lyftas av å axeln W fästade armar D. Dessa arbeta vid axelns
rotation mot å de runda stämplarna eller stamparna fastkilade hylsor. Stämplarna äro
nedtill försedda med tunga skor P, som slå mot i trågets h, botten inlagda utbytbara sulor
av stål. Då den runda stämpeln lyftes av armen D vrides den samtidigt runt, vilket är
till avsevärd fördel, då skor och sulor därigenom slitas jämnare än å de äldre stampverken.
Skorna P, som äro fastkilade vid stämpeln, kunna lätt utbytas, och skulle en stämpel
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
