- Project Runeberg -  Uppfinningarnas bok / IV. Gruvväsen och metallurgi /
387

(1925-1939) [MARC] With: Sam Lindstedt
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - IV. Fyndigheters tillgodogörande - De utvunna malmernas och stenkolens mekaniska behandling, av G. Bring och H. Carlborg - Krossning

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

MEKANISK BEHANDLING. KROSSNING.

387

uelaktigare porfyr från Älvdalen i Dalarna/ Infodringen kan även i likhet med vid
kulkvarnar göras av gjutjärn eller stål. Vid svenska rörkvarnar göres diametern för
malmkvarnar 1.3—1.8 m och längden 5—6 m. Vid cementfabriker, för vilka kvarnen
ursprungligen konstruerades av dansken Davidsen, användas rörkvarnar med ända
till 20 meters längd. Malgodset inmatas redan tämligen finkrossat i kvarnens ena ände
och vandrar så småningom under ständig nedkrossning till kvarnens motsatta ände, där
utmatningen sker genom den rörformiga axeltappen. Krossningsgraden bestämmes helt
och hållet av den hastighet, varmed godset rör sig genom kvarnen, alltså av den mängd
gods, som inmatas pr tidsenhet. Hastig matning ger alltså grov krossning och tvärtom.
Vid kvarnens utloppsände finnes ibland ett galler, som hindrar små flintstenar att
medfölja ur kvarnen.

Fig. 365. Gröndals rörkvarn.

I stället för flintbollar som malmedel har man på senare tid börjat använda små
avhuggna stålbitar, s. k. cylpèbs, eller långa stålstänger eller stålaxlar, som inläggas i
kvarnens hela längd. Detta i avsikt att öka kvarnens avverkningsförmåga.
Rörkvarnarna hava med flintkulor en avverkningsförmåga på svenska järnmalmer av 2—6 ton
pr timme med 40—80 hästkrafter. Fyllningen av malkulor håller sig i 3—5 ton och
kulornas storlek är 50 å 80 mm; detta i motsats till kulkvarnar, som hava stålkulor
med 15 å 20 cm diameter eller ända upp till 20 kg vikt pr kula och däröver.

Rörkvarnen användes med samma fördel för så väl våt- som torrmalning. Ett
stort antal utländska maskinfabriker hava konstruerat kvarnar, som äro en
kombination av kul- och rörkvarnar, i det att kvarnen har en vidare cylinder för stora stålkulor
och en smalare, men längre del, där målningen sker med flintbollar. Malgodset vandrar då
kontinuerligt från kulkvarnen in i rörkvarnsdelen och utkommer ur denna färdigkrossat.

För krossning av mycket lättkrossat material, som t. ex. stenkol, användas krossar
av många olika slag. Grovkrossningen sker med tuggare och olika valsverk, de senare
ofta försedda med kilformiga taggar eller utsprång å valsarna för styckenas
sönder-klyvning. Finkrossning sker i olika slag av kvarnar eller speciellt byggda s. k.
desintegra-torer eller slungkvarnar.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 12:10:58 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/uppfbok/4/0399.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free