Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - IV. Fyndigheters tillgodogörande - De utvunna malmernas och stenkolens mekaniska behandling, av G. Bring och H. Carlborg - Siktning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
388
FYNDIGHETERS TILLGODOGÖRANDE.
SlKTNING.
Siktningens princip. Siktningen avser, som redan torde framgå av det
föregående, att uppdela, klassera, godset efter olika kornstorlek i kornklasser, för att godsets
vidare behandling skall underlättas. Dessa kornklasser kunna väljas antingen så, att
största och minsta korn inom klassen ligga långt från varandra i avseende på kornstorlek
eller också hava endast en obetydlig skillnad. En kornklass kan exempelvis bestå av
alla korn mellan 20 och 5 mm, där de grövsta ingående kornen alltså äro 20, de finaste
5 mm stora. En dylik kornklass kan i sin tur, om det anses behövligt, uppdelas i
ytterligare klasser t. ex. 20—15, 15—12, 12—8 och 8—5 mm, eller någon annan som lämplig
befunnen serie. Dessa nya partier kallas också kornklasser, och det är utan vidare tydligt,
att kornens storlek i var och en av dessa nya klasser avvika i mindre grad från varandra
än i den ursprungliga. Största och minsta korn äro nämligen i den senare 20 och 5 mm,
i de nya klasserna däremot i ordning 20, 15, 12, 8 och 5 mm. På ett tidigt stadium i
anrikningens historia blev det vanligt att välja kornens storlek i de varandra följande
klasserna så, att de stodo i ett visst bestämt förhållande till varandra. Om
kornstorleken i en föregående kornklass dividerades med kornens storlek i en efterföljande,
erhölls alltid samma tal. En dylik faktor, som först angavs av von Rittinger, en tysk
vetenskapsman, som på 1870-talet inlade mycket stora förtjänster om anrikningens
såväl teoretiska som praktiska utveckling, var y2 eller 1.414. På senare år hava andra
3 _ 10 _
skalor föreslagits, särskilt i Amerika, exempelvis med faktorn y2 = 1.26 och ylO = 1.258,
vilka båda giva skalor med varandra ännu närmare liggande korn än den Rittingerska.
Den sistnämnda är dock ännu den mest populära.
Innan vi gå vidare torde det böra nämnas, att man i praktiken i stor utsträckning
frångått de teoretiska siktskalorna. Det har nämligen visat sig obehövligt att klassera
kornen inom så snäva gränser, som t. ex. von Rittingers skala ger. Skulle man noga
följa skalan och sedan förarbeta varje kornklass för sig, skulle detta nödvändiggöra,
att ett stort antal siktar och andra maskiner insattes i verken, varigenom såväl dessas
byggande som det efterföljande anrikningsarbetet komme att ställa sig onödigt
dyrbart. Siktskalorna hava dock ett visst värde, då det gäller jämföra tvenne
krossprodukter med varandra, och komma fortfarande till användning vid utförande av
sikt-ningsprov eller siktanalyser å standardsiktar.
Siktanalys. Då det gäller att utröna kornens storlek hos en blandning av olika
mineralkorn siktas denna på siktar med olika stora hål: vanligen först å siktar med
större och sedan med allt finare och finare hål. Genom att väga upp den mängd korn,
som stannar på var och en av siktarna kan man bilda sig en föreställning om hur
korn-blandnihgen var beskaffad. Ett dylikt tillvägagångssätt har fått namn av siktanalys.
För att underlätta arbetets utförande göras standardsiktarna små, 15—30 cm i
diameter, och gärna så, att de kunna placeras i fast förbindning över varandra, varigenom
flera kunna skakas samtidigt. Firman W. S. Tyler i Cleveland, U. S. A., har konstruerat
en apparat, som utför skakningen av ett flertal siktar samtidigt med hjälp av en elektrisk
motor. Då man praktiskt taget aldrig kan avgöra, när siktningen av prov bör upphöra,
i det att ett och annat korn alltid fortfarande genomgår sikten (detta särskilt vid fina
siktar), även om siktningen drager långt ut på tiden, får man bestämma sig för att anse
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
