Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - IV. Fyndigheters tillgodogörande - De utvunna malmernas och stenkolens mekaniska behandling, av G. Bring och H. Carlborg - Siktar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
MEKANISK BEHANDLING. SIKTAR.
393
den efterföljande med en viss stöt, som bidrager till att befordra siktningen. Denna
siktform kommer därför ibland till användning, då man vill sikta mycket finkrossat
gods med trumsikt.
Fig. 370 och 371 visa ett par koniska tromlar, den ena av enkel konstruktion och
avsedd för mera lätt arbete, den senare för tyngre arbete — grövre siktgods. Vid behov
kan man givetvis med samma trumsikt framställa ett flertal kornklasser. Plåtar med
olika perforering läggas då efter varandra, så att godset först passerar den finaste
perforeringen och därpå allt grövre och grövre hål. De finaste kornen genomgå alltså sikten
först och därpå allt grövre korn. Detta har den olägenheten att även de grova styckena
måste passera över plåtar med fin perforering, som alltid äro svagast. Man byggde
därför särskilt förr hela batterier av trumsiktar, den ena efter den andra, varvid siktarna
med grov perforering sattes först och därpå allt finare och finare. Den första sikten
avlämnade då de grövsta kornen färdigklasserade och lämnade till nästa sikt endast den
del av godsmassan, som passerat igenom sikten. Det är givet att slitningen härigenom
minskas, men anordningen
fordrar ett flertal trumsiktar, eller
en mindre än antalet
kornklasser varför stor fallhöjd tages i
anspråk.
Man har även försökt hjälpa
sig fram genom att bygga ett
flertal trummor koncentriskt
omkring varandra, varvid den
grövsta perforeringen ligger
innerst. Godset inmatas därvid
i den innersta trumman, det
fina faller genom dennas hål
och siktas vidare å nästa
trumma. Varje trumma kommer
även på detta sätt att avleverera sin kornklass. Det är emellertid klart att siktplåtarna
vid denna konstruktion bliva synnerligen svåråtkomliga och sättet användes därför
numera endast i yttersta nödfall. I Amerika, där trumsiktar ännu användas i stor
utsträckning, lägger man ett flertal siktar av olika grovlek efter varandra å samma
trumma. Trumman får därigenom stor längd eller i enstaka fall upp till 10 m. Små
trummor göras av 1—4 m längd och 0.8—2.5 m i diameter. Vid koniska trummor har
plåten en lutning av 4—12° mot horisontalplanet. Varvtalet hålles mellan 8 och 15
varv pr minut beroende av godsets grovlek och trummans diameter. Vid stora siktar
är det ej tillräckligt att fästa siktplåten direkt å ett armsystem, utan sikttrumman får
byggas upp av en kraftig järnkonstruktion, å vilken plåten sedan fästes.
Fig. 371. Trumsikt för grövre gods.
Plansiktar. Dessa siktar, som fått stor användning under senare år, utgöras av ett
ramverk, som på ett eller annat sätt är upphängt eller uppställt och i vilket siktduken
eller den perforerade plåten är inspänd. Siktramen gives antingen en skakande eller
svängande resp, pendlande rörelse. En svängande sikt i sin enklaste form visar fig. 372.
Upphängningsanordningen tillåter vanligen en ändring av lutningsvinkeln efter behag.
Till denna typ höra ett flertal siktkonstruktioner, som skilja sig endast i sättet för
rörelsens åstadkommande samt i viss mån i avseende på rörelsens art. Hit hör exempelvis
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
