- Project Runeberg -  Uppfinningarnas bok / IV. Gruvväsen och metallurgi /
394

(1925-1939) [MARC] With: Sam Lindstedt
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - IV. Fyndigheters tillgodogörande - De utvunna malmernas och stenkolens mekaniska behandling, av G. Bring och H. Carlborg - Siktar

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

394

FYNDIGHETERS TILLGODOGÖRANDE.

Fig. 372. Svängande sikt.

Kleins sikt, vid vilken siktens bakre del genom en särskild anordning lyftes högre än den
främre och rörelsen uppåt sker hastigare än nedåt samtidigt som sikten erhåller en hastig
fram- och återgående rörelse. Siktgodset kastas härigenom hastigt framåt, ehuru sikten
ligger fullt horisontellt. Sikten får härigenom hög avverkningsförmåga. Durnfords,
Wor-malds och Humboldts svängande siktar hava dubbla siktdukar å ramen, en övre, grövre
och en undre med finare perforering. Denna anordning, som även försökts i Sverige,
medgiver särskiljandet av tre kornklasser å samma sikt, men försvårar siktens skötsel,
varför man åtminstone hos oss sällan använder denna konstruktion.

Lutningen hos svängande siktar är för
stenkol 10—18°, slaglängden 100—150 mm
och antalet slag pr minut 70—120. Vid stor
slaglängd göres sikten med liten hastighet
och tvärtom. För stenkol byggas dylika
siktar i 1—1.5 m bredd och 2—3.5 m längd.
Avverkningsförmågan är vid kol 40—100 ton
pr tim. vid en kraftförbrukning av 2—3
hästkrafter.

Ferraris’ sikt, som konstruerats av italienaren Ferraris, har särskilt i Sverige fått
mycket stor användning och för siktning av malm av ej alltför små eller alltför stora
kornklasser praktiskt taget utträngt de roterande trumsiktarna. Orsaken härtill torde
vara dess stora enkelhet i anordningarna samt goda avverkningsförmåga. Siktens största
nackdel, att vid sin skakande rörelse sätta omgivningen i stark vibration, har man lärt
sig övervinna, dels genom utbalanserade svänghjul, som ge vibrationerna en vertikal
(alltså lyftande) riktning i stället för den av siktramen meddelade horisontala, och dels
konstruerar man fundament och byggnader med hänsyn till siktens speciella egenskaper.
Fig. 373 visar en hängande Ferrarissikt med nedtill den ram, i vilken siktduken är
utspänd. Ramen hänger i fjädrar av trä, som givits en lutningsvinkel bakåt av upp till
60°. En vevstake meddelar medelst excenterskiva eller vevanordning siktramen en
hastigt fram- och återgående rörelse vid axelns rotation. Genom fjädrarnas lutning
erhåller siktramen en med den fram- och återgående rörelsen samtidig svängande
upp-och nedgående rörelse, varigenom godset föres fram över den horisontella siktytan.

Fig. 373. Hängande Ferrarissikt.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Thu Oct 2 00:03:33 2025 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/uppfbok/4/0406.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free